Runologi

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Runforskare)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Runologi är läran om runor och runinskrifter. En person som sysslar med runologi kallas runolog.

Innehåll

Historik

Runologins första verk är Johannes Magnus och Olaus Magnus runalfabet som publicerades i deras beskrivningar av de nordiska folken 1554 och 1555. Ungefär samtidigt intresserade sig även Olaus Petri och Laurentius Petri för runskriften. Vid denna tidpunkt var användandet av runor ännu inte avstannat, och studiet av runorna och själva användandet av dem överlappade varandra under en tid.

Johannes Bureus blev den som fick störst betydelse för runologins framväxt. Hans Runkänslanes Lärespån från 1599 är kanske det mest epokgörande runverket. Bureus var också den som genomdrev att svenska läseböcker skulle innehålla runundervisning (sådana läroböcker trycktes 1611, 1612 och 1624) vilket fick till följd att svenska officerare ibland använde runskrift som kod i meddelanden under trettioåriga kriget.

I Danmark verkade Ole Worm, som trots stora svårigheter lyckades föra forskningen framåt. Bureus och Worm var också drivande i respektive hemland för att ge dessa länders fornminnen skydd i lag, lagar som är bland de äldsta i sitt slag.

Magnus Celsius var den som 1674 lyckades tyda de stavlösa runorna (hälsingerunor).

Johan Göransson gav 1750 ut det stora verket Bautil, det är: alle Svea ok Götha rikens runstenar, där han samlat en stor del av de då kända svenska runstenarna i en volym, med bild.

Norrmannen Sophus Bugge lyckades 1865 tyda den äldre 24-typiga runraden, vilket dansken Ludvig F A Wimmer drog nytta av då hans 1874 publicerade avhandling visade att den 16-typiga runraden utvecklats ur den 24-typiga.

Redovisning av runinskrifter

Vikingatida runinskrifter brukar redovisas i tre steg:

  1. Inskrift: Inskriften redovisas precis som den står, men varje tecken byts ut mot sin latinska motsvarighet vilket kallas translitterering. Inskriften återges med fet stil och man kan välja ett annat skiljetecken mellan ord än det ursprungliga.
  2. Uttal: Det förmodade uttalet anges med kursiv stil. För detta används kunskaper i fornnordiska och kännedom om runstavningsregler.
  3. Betydelse: En översättning till nutidsspråk anges "inom citationstecken". Man brukar dock behålla den ursprungliga ordföljden.


Exempel på redovisning av inskrift, uttal och betydelse från Gripsholmsstenen

þairR : furu : trikila : fiari : at : kuli
þæirR foru drængila fiarri at gulli
"De foro manligen fjärran efter guld"

Det 16-typinga futharken translittereras vanligen fuþãrk : hnias : tbmlR, men þ skrivs ibland som th (med risk för att läsaren tror att det är de två runorna t och h) och ã skrivs ibland som o.

Kända runologer

1500-tal

  • Johannes Magnus, ämbetsman, teolog, Sveriges siste katolske ärkebiskop m.m.
  • Olaus Magnus, svensk kyrkoman, katolsk titulärärkebiskop, diplomat, humanist m.m.
  • Laurentius Petri, Sveriges förste evangelisk-lutherske ärkebiskop
  • Olaus Petri, svensk reformator, humanist och historiker

1600-tal

1700-tal

1800-tal

1900-tal

Samtida runologer


Se även

Personliga verktyg
På andra språk