Från Rilpedia

Riksföreningen Sverige–Tyskland var en svensk kulturförening bildad i december 1937 i Lund. Riksföreningens uttalade syfte att verka för "ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" – det vill säga Nazityskland.^[1]

Bland initiativtagarna fanns flera lundaakademiker som professor emeritus i praktisk filosofi Efraim Liljequist, professor emeritus Ivar Broman, professorn i historia Gottfrid Carlsson, professorn i genetik Herman Nilsson-Ehle och docenten i folklivsforskning Carl Wilhelm von Sydow.^[2] Många svenska kulturpersonligheter var medlemmar, som Verner von Heidenstam, Carl Milles och Sven Hedin.^[3]

Innehåll 1 Ordförandelängd[4] 2 Verksamhet 3 Politisk/ideologisk framtoning 4 Referenser 5 Litteratur

Ordförandelängd^[4]

• 1937-1939 – Herman Nilsson-Ehle
• 1939-1941 – Efraim Liljequist
• 1941-? – Hugo Odeberg

Verksamhet

Riksföreningen Sverige-Tyskland satsade främst på att ge ut en månatlig tidsskrift tidskriften Sverige-Tyskland som började utkomma våren 1938 och blev ^{[källa behövs]} ett propagandainstrument för det nationalsocialistiska Tyskland. Tidningen utkom regelbundet fram till 1945 samt därefter mer sporadiskt fram till 1958. ^[5]

Politisk/ideologisk framtoning

Vid säkerhetspolisens undersökning av officerare med nazistsympatier 1940 räknades medlemmar i Riksföreningen med i gruppen nazistsympatisörer.^[6]

Över 5000 personer var medlemmar i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Det vore felaktigt att betrakta alla dessa som nazister. Många hade andra skäl till medlemskap, exempelvis merkantilistiska. ^[7]

Referenser

1. ↑ Håkan Bengtsson (2005). ”Hugo Odeberg, kännare av judendom och nazist?”. http://www.hist.uu.se/historikermote05/program/Histanv-forintelsen2/P9Bengtsson.pdf. 
2. ↑ Aronsson, Torbjörn (2006), De tyskvänliga föreningarna i Sverige och bilden av Karl XII 1933-1945
3. ↑ Jasinska Brunnberg, Elzbieta (2000/2008), Riksantikvarieämbetet, Skuggor över Millesgården
4. ↑ Längden bygger på uppgifter i Karl N. A. Nilsson: Svensk överklassnazism (Stockholm, utan tryckår [1996 enl LIBRIS])
5. ↑ LIBRIS bibliotekskatalog
6. ↑ Bojerud, Stellan, Hemvärnet, nr 2 2001: Kryptonazister fick fribrev
7. ↑ von Platen, Gustaf, Svenska Dagbladet 19 september 2002, Karaktärsmord på döda svenskar

Litteratur

• Sverker Oredsson (1996), Lunds universitet under andra världskriget, ISBN 91-972850-0-5