Rheinland-Pfalz
Från Rilpedia
| Den Rheinland-Pfälziska delstatsflaggan | |
|---|---|
 |
|
| Snabbfakta | |
| Huvudstad: | Mainz |
| Yta: | 19 847 km² (9:e) |
| Folkmängd: | 4 060 280 (2005-10-31) |
| Folktäthet: | 205 invånare/km² |
| Offentliga skulder relativt: | 6 068 €/invånare (2005) |
| Offentliga skulder totalt: | 25,4 miljarder € (2002) |
| ISO 3166-2: | DE-RP |
| Officiell hemsida: | www.rlp.de |
| Politik | |
| Ministerpresident: | Kurt Beck (SPD) |
| Styrande parti: | SPD |
| Mandatfördelning i Lantdagen (101 ledamöter): |
SPD 53 CDU 38 FDP 10 |
| Senaste val till Lantdag: | 26 mars 2006 |
| Nästa val: | 2011 |
| Representation i förbundsrepubliken | |
| Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): |
4 |
| Karta | |
 |
|
Rheinland-Pfalz är ett förbundsland i västra Tyskland. Huvudstad är Mainz.
Innehåll |
Historia
Rheinland-Pfalz historia började först 1946 då den franska militärregeringen skapade dagens delstat. De områden som idag ingår i delstaten har dock en historia som går långt tillbaka i tiden.
Rhenlandet ockuperades av franska trupper 1918-1930 och blev avmilitariserat. I de ekonomiska och politiskt katastrofala tiderna efter första världskriget uppkom i flera städer separatistiska rörelser och grundande av Rhenska republiken (Rheinische Republik) och Autonoma Pfalz (Autonome Pfalz). Rörelserna fanns bara under kortare tid och försvann senast i samband med det ekonomiska uppsvinget efter slutet av inflationen.
Nazismen och andra världskriget förändrade människornas liv och städernas utseende på ett avgörande sätt. De judiska föreningarna blev nästan fullständigt utrotande. Luftanfallen förstörde de flesta större städerna med 80 % eller mer, då bombflygen lättare nådde de mål som låg i västra Tyskland. De amerikanska trupperna nådde Rhen i mars 1945 och kunde tvärsa floden för första gången över bron i Remagen.
Grundandet av Rheinland-Pfalz
Rheinland-Pfalz var efter andra världskriget del av den franska ockupationszonen och skapades ur det tidigare bayerska Pfalz, regeringsområdena Koblenz och Trier som tidigare tillgört den preussiska Rhenprovinsen, Rheinhessen som tidigare tillhört Volksstaat Hessen, ur delar av den tidigare preussiska provinsen Hessen-Nassau och det tidigare oldenburgska området kring Birkenfeld.
Enligt beslut tagna vid Potsdamkonferensen tog fransmännen över ockupationen av Rheinland-Pfalz från amerikanarna. Delstaten Rheinland-Pfalz skapades 30 augusti 1946 och var de den sista delstaten som skapades i de västliga ockupationszonerna enligt den franska militärregeringens förordning nummer 57 under general Marie-Pierre Kœnig. Därmed skiljdes historiska och ekonomiska områden (Koblenz-Bonn, Rhein-Main) ur den tidigare preussiska Rheinprovinz med andra territorier. Den franska regeringen ville ursprungligen hålla möjligheten öppen att efter omvandlingen av Saarland till ett protektorat kunna annektera flera områden. Fransmännen hamnade dock under påtryckningar sedan amerikanarna och britterna börjat bilda tyska delstater och bildade slutligen Baden och Rheinland-Pfalz som delstater - men att Saarland skulle kopplas samman med Rheinland-Pfalz motsatte sig den franska militärregeringen. Dr. Wilhelm Boden utsågs till provisorisk ministerpresident av de franska ockupationstjänstemännen.
18 maj 1947 antogs Rheinland-Pfalz författning Verfassung für Rheinland-Pfalz genom en folkomröstning där 53 % röstade för. Samtidigt hölls de första valen till delstatens lantdag. Den konstituerade samlingen ögde rum 4 juni 1947 i den stora rådhussalen i Koblenz som blev den första huvustaden i den nya delstaten. Wilhelm Boden valdes till Rheinland-Pfalz första ministerpresident. Peter Altmeier efterträdde Boden redan efter en månad. 1950 beslutade lantdagen att flytta delstatsregeringen till Mainz.
En känsla av gemenskap utvecklades sig bara mycket tveksamt i "provrörslandet", "Land aus der Retorte" som skapats utan större tanke på de historiska tillhörigheterna hos invånarna. Får överlevnadschanser tillmättes delstaten, inte minst då man saknade större industriella centra. Ett uppsving för näringslivet innebar inflyttningen av flera militära militärbaser av de allierade och Bundeswehr.
Naturen
I Rheinland-Pfalz finns det olika bergskedjor, som är från syd till nord: Pfälzerwald, Hunsrück, Westerwald och Eifel. Det högsta berget är Erbeskopf (818m), som ligger i Hunsrück. Landskapet genomskärs av olika floder, som har bildat stora dalar. Floden Rhen drar sig längs genom landet och bildar delvis gränsen till Frankrike och den tyska delstaten Hessen. Mittelrhendalen, som ligger mellan Bingen och Bonn är känd för sina många borgar och slott och deras romantiska panorama. Längs landets floddalar finns det dessutom många vinodlingar längs sluttningarna. Den största tyska vinodlingsregionen Rheinhessen befinner sig i Rheinland-Pfalz och också andra stora regioner som Mosel och Pfalz. Vindruvor och även exotisk frukt som t.ex. fikor växer jättebra i det varma klimatet och byarna längs Rhenen förmedlar en sydlig atmosfär.
Historiska händelser i Rheinland-Pfalz efter 1946
1948 hölls Rittersturz-konferensen på berghotellet vid utsiktspunkten Rittersturz i Koblenz där alla dåvarande tyska ministerpresidenter deltog. De beslut, Koblenzer Beschlüsse, som togs där banade vägen för skapandet av Förbundsrepubliken Tyskland. I Ludwigshafen skedde en stor industriolycka, en explosion, 28 juli 1948 vid BASF som krävde 207 människoliv och 3818 skadades. 3122 byggnader i området sveptes med vid explosionen.
1958 mottog den första tyska förbundskanslern Konrad Adenauer den dåvarande franska president Charles de Gaulle i Bad Kreuznach för att besegla det Tyska-Franska vänskapförbandet efter andra världskriget
Inom ramen för Natos dubbelbeslut stationerades totalt 96 avskjutningsklara kryssningsraketer på raketbasen Pydna i Hunsrück 1986. Befolkningens protester kulminerade 11 oktober 1986 då en stor demonstration samlade omkring 200 000 människor som fredligt demonstrerade mot stationeringen. De många militärbaserna runt om i delstaten nåddes också av återkommande protester.
28 augusti 1988 skedde Flygdagsolyckan i Ramstein (Flugtagunglück von Ramstein) på Ramstein Air Base. Vid flygolyckan dog 70 människor och 345 blev svårt skadade. Efter 1989 har nedläggningar av ett stort antal garnisoner, framförallt amerikanska, orsakat allvarliga ekonomiska problem för Rheinland-Pfalz.
Politik
Ministerpresidenter
- 13 juni 1947 – 9 juli 1947: Dr. Wilhelm Boden, CDU
- 1947 – 1969: Peter Altmeier, CDU
- 1969 – 1976: Helmut Kohl, CDU
- 1976 – 1988: Bernhard Vogel, CDU
- 1988 – 1991: Carl-Ludwig Wagner, CDU
- 1991 – 1994: Rudolf Scharping, SPD
- 1994 – Kurt Beck, SPD
Näringsliv
Industri
Kemikoncernen BASF i Ludwigshafen och phamaindustrin Boehringer Ingelheim.
DaimlerChrysler har Europas största lastbilsfabrik i Wörth.
Opel har en fabrik i Kaiserslautern.
Dryckestillverkarna Bitburger och Gerolsteiner Brunnen.
Administrativ indelning
Rheinland-Pfalz är delad i 24 distrikt (Landkreise) och 12 distriktfria städer.
Distrikt
(med bokstäver på registreringsskylten)
|
Distriktfria städer
(med bokstäver på registreringsskylten)
|
|
Andra viktiga städer
se även: Lista över städer i Rheinland-Pfalz
|
|||||||||
|
|||||||
