Ratt (manöverdon)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Komponent avsedd för att monteras på en axel alternativt skruvförband.

Rattar finns i en mängd utföranden som till exempel; med räfflat grepp eller med urtag för fingrar (stjärnratt). Materialet i en ratt är styrt av hållfasthetskrav samt dess användarmiljö och kan vara exempelvis vara plast, trä eller metall ofta med en axel eller bussning i metall.

Innehåll

Ratten som styrdon i fordon och fartyg

Historik

Ratten som manöverdon för fartyg uppfanns i samband med att större fartyg konstruerades där man var tvungen att skapa en stor utväxling till rodret genom de stora manöverkrafterna på rodret. Rattens diameter användes till att börja med som huvudsakligt utväxlingssteg med en kätting som löpte i ett spår i rattens nav och vidare med brythjul till roderaxelns vridhul, varför skeppsratten fick en mycket stor diameter, försedd med en stor mängd radiellt monterade handtag till rattkransen för att få ett bättre grepp. Skeppsratten finns kvar än idag på många typer av fartyg utom de allra största och används som standard på större segelbåtar även om rattens diameter inte har en avgörande betydelse för manöverkraften utan används för att få bättre precision i roderutslagen.

Ratten som manöverdon för att styra ett fordon för allmän väg går tillbaka till början av 1800-talet när de tidigare hästdragna vagnarna försågs med motorer. I början utgjordes styranordningen på dessa fordon av en horisontell styrspak som fördes i sidled i horisontalplanet, kopplad till en vertikalt monterad axel och vidare till framhjulens styranordning. Ganska snart övergick man till att använda en cirkulär ratt och en växel med ökad utväxling. Behovet av en ökad utväxling när fordonen blev större och skulle bära mer last som inte blev praktisk att hantera med enbart en ökad mekanisk utväxling för styrspaken genom begränsningen i vinkelutslag, var förmodligen det tekniska hinder som gjorde att man introducerade ratten som har en obegränsad vridningsvinkel med samma manöveringsegenskaper oberoende av rattens aktuella vinkelläge. Ratten medförde också ett betydligt säkare manöverdon med högre manöverprecision oberoende av vinkelläget utan behov av ett varierande manöverutrymme i sidled.

Ratten i fordon är en de geniala uppfinningar för fordon för allmän väg som ännu inte har lyckats överträffas i manövreringsegenskaper och körsäkerhet. Enda synbara nackdelen med ratt är att styrdonet inte utvisar vilket vinkelläge de styrande hjulen befinner sig i. Detta har i praktiken inte någon som helst betydelse för fordon på väg genom att styrhjulens geometri, när fordonet rör sig över en viss hastighet, ger en kraft som strävar att räta upp styrhjulen för körning rakt fram, en kraft som återförs till ratten som en kännbar återställningskraft till neutralläge.

Alternativ till ratt

Experiment har utförts på bilar för allmän väg med en styrspak i form av en enaxlig joystick med el-hydrauliskt styrd styranordning[1] men som aldrig blivit något verkligt alternativ till ratten.

I andra typer av fordon än bil och lastbil kan en ratt för styrning vara direkt livsfarlig som exemplvis i flygplan där "rattens" aktuella vinkelläge är helt avgörande för manöversäkerheten men där också behovet av en utväxling till flygplanets roder har lösts på ett helt annat sätt än hos fordon som framförs på väg. För tvåhjuliga fordon är också en cirkulär ratt ett olämpligt styrdon där man istället använder sig av ett styre.

Ratt i kultur och historia

Ratten i fordon har gett upphov till en rad olika begrepp och nya ord som exempelvis rattonykterhet, rattfylla och även uttrycksätt där ratten symboliserar att ha kontroll över något eller styra något som inte har med fordon att göra. Ett vanligt uttryck för att påvisa kontroll över något är också uttrycksättet att "hålla i rodret".

Bildgalleri

Se även

Fotnoter

  1. SAAB automobile.
Personliga verktyg