Från Rilpedia

Radiorör, även kallat elektronrör, utvecklades i början av 1900-talet ur glödlampan till en diod. Redan Thomas Alva Edison hade funderingar om detta, men pionjärer var framför allt Lee de Forest och John Ambrose Fleming.

Ett elektronrör fungerar så att elektroner slungas ut från den upphettade katoden och dras till anoden om denna är positiv i förhållande till katoden. Elektronerna kan inte vandra från anoden till katoden, vilket innebär att röret fungerar som en diod dvs en likriktare. Med ett galler insatt mellan katod och anod bildar röret en triod. Spänningen mellan katoden och anoden kan styras av spänningen på gallret, vilket gör att trioden kan arbeta som en förstärkare.

Det finns många olika typer av elektronrör, diod (2), triod (3), tetrod (4), pentod (5), hexod (6), heptod (7), oktod (8) och nonod (9). Siffran inom parentes anger antalet elektroder. Ibland kan det finnas flera system inom samma hölje, till exempel dubbeltriod (två triodsyhstem), triod-pentod (en triod + en pentod) och så vidare.

Det finns specialrör som till exempel indikatorröret, också kallat "magiskt öga", vilka används som avstämningsindikator i radioapparater eller som nivåindikator i bandspelare.

Katodstråleröret, (engelska CRT catode-ray tube), är en speciell form av elektronrör. Det används som bildrör i TV-apparater, mätinstrument och radardisplayer. Det finns två primära typer av katodstrålerör, de som har elektrostatisk avböjning av elektronstrålen och de med magnetisk avböjning. Elektrostatisk avböjning fungerar så att fyra elektroder är monterade i det lufttomma röret med 90 graders inbördes förskjutning och vid pålagd spänning, positiv på en platta och negativ på plattan mitt emot, böjs strålen av åt sidan. De sitter parvis i x- och y-led (vågrätt och lodrätt) och kan på så vis styra strålen mot en viss punkt på skärmen. Denna typ är vanligast i oscilloskop.

Magnetisk avböjning fungerar så att spolar som sitter på utsidan av röret matas med ström som ger upphov till magnetiska fält som böjer av elektronstrålen. Denna typer av rör är vanligast i TV-apparater och radardisplayer.

Katodstrålerör arbetar med hög anodspänning. I en svartvit TV kan spänningen vara 10-20 kilovolt, och i en färg-TV 20-35 kV. Ju större skärmen är, desto högre spänning behöver den. Denna spänning kommer in i TV:n via en specialanslutning på sidan av katodstråleröret via en välisolerad kabel.

Andra namn på radiorör:

Elektronrör

Katodstrålerör

Vacuum tube (amerikansk engelska)

(Radio) Valve (brittisk engelska)

Electron Tube (amerikansk engelska)

I begynnelsen kallades radioröret lampa eftersom med den tidens teknik katodens tråd mera lyste än glödde.

Se även

• Rörförstärkare

Externa länkar

• How vacuum tubes really work (engelska)

• Wikimedia Commons har media som rör Radiorör
  Bilder & media