Québecs geografi
Från Rilpedia
Québec är en av Kanadas provinser sedan 1867 och upptar ett stort territorium (1 535 843 km², tre gånger Sveriges yta) i nordöstra Nordamerika. I väst gränsar Quebec mot provinsen Ontario och har kuster mot Jamesbukten och Hudson Bay. I öst delar Quebec gränser med Newfoundland och Labrador och i sydöst med New Brunswick. Däremellan ligger Saint Lawrenceviken med Anticostiön (Île d'Anticosti) och Îles de la Madeleine norr om provinsen Prince Edward Island. I syd gränsar Quebec mot USA:s delstater Maine, New Hampshire, Vermont och New York. I norr avskiljs Ungavahalvön (Peninsule d'Ungava) och Ungavabukten från Baffinön av Hudsonsundet.
Quebecs norra delar, tidigare kallade Ungavaregionen, är i princip helt obefolkade och tillfördes provinsen i två omgångar så sent som 1898 respektive 1912. 90 % av Quebecs yta upptas av Kanadensiska skölden, det urberg som täcker nordöstra Nordamerika och Grönland. Endast 2 % av Quebecs yta ytgörs av odlingsbar mark men de nordliga regionerna erbjuder med sin skog och sina sjöar och floder viktiga näringar i form av pappers-, pappersmassaindustri och vattenkraft. De nordligaste regionerna i Quebec utgör en del av den inuitiska nationen och kallas Nunavik. Klimatet där är arktiskt eller subarktiskt.
Det mest tätbefolkade området i Quebec är den bördiga dalen kring Saint Lawrencefloden (Fleuve Saint-Laurent) i söder, med huvudstaden Quebec och Montreal, den största staden i Quebec. Norr om Montreal ligger Laurentiska bergen (Laurentides / Laurentian Mountains), världens äldsta bergskedja, och i öst Appalacherna som sträcker sig in i Estrie och in på Gaspéhalvön i Saint Lawrenceviken.
Av tradition tänker man sig Saint Lawrencefloden med en öst-västlig sträckning och människor i till exempel Montreal säger gärna att de "åker norrut mot bergen". Flodens sträckning är emellertid nordost-sydvästlig och Montrealborna beger sig i praktiken mer åt väst när de reser till bergen.
Quebec erkänner inte gränsen mot Labrador såsom den drogs av Judicial Committee of the Privy Council (i London) 1927.
