Pyrolys
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
Pyrolys eller torrdestillation är en process där ett ämne upphettas i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i gasform, medan en återstod i fast eller flytande form blir kvar. Pyrolys är därför en form av termisk nedbrytning. Oftast kan både ämnena som avgår och återstoden utnyttjas, till exempel som bränslen eller råmaterial. Pyrolys är också ett stadie under förbränning av många bränslen, såsom biomassa. Under pyrolysen avgår då flyktiga ämnen från bränslet och stoppar dess kontakt med syre. De flyktiga ämnena fattar sedan eld och processen fortsätter tills alla flyktiga ämnen har avgått.
Pyrolysprocesser
I oljeraffinaderier torrdestilleras petroleum i tornformade behållare. Ved kan torrdestilleras i en kolmila för att få träkol och torrdestillerar man trä från tall eller en får man fram trätjära. Björkbark som torrdestilleras ger en tjärliknande vätska som kallas ryssolja. Stenkol vid torrdestillation delas upp i stadsgas, stenkolstjära och koks.
Äldre benämningar
Ämnen som uppstår genom pyrolys kallades på 1800-talet, på Berzelius tid, för brandsyra, brandharts och brandolja. Dessa beteckningar används inte längre. De beskriver inte ämnena utifrån deras sammansättning, bara utifrån sättet de har uppstått. Som brandsyror kan ättiksyra och bärnstenssyra räknas, men också surt reagerande aromat som katekolderivat eller anilin. Den alternativa benämningen pyrosyror för brandsyror lever kvar i namn som pyrodruvsyra och pyrofosforsyra.
