Purism
Från Rilpedia
Purism är en riktning inom olika kulturyttringar. Ordet purism härstammar från pur, som betyder ren eller oförfalskad.
Innehåll |
Purism i konsten
Med sin bok Après le Cubisme (1918) lanserade Amédée Ozenfant och Charles-Édouard Jeanneret, mer känd som Le Corbusier, purismen.
Syftet var att klart och objektivt dra de rätta konklusionerna ur kubismen och att återupprätta konstens föreställande natur. Rörelsen, som varade i sju år, fick internationell ryktbarhet genom Le Corbusiers arkitektur.
I Sverige företräddes purismen bland annat av målaren Torsten Jovinge.
Purism i språket
Purism eller språkrensning hänsyftar till en strävan att minska antalet lånord inom ett visst språk. Detta görs genom att ersätta utländska ord med inhemskt språkgods.
Språkrensningen har varit olika stark beroende på land. På Island har den haft stor genomslagskraft, vilket fått till följd att isländskan är jämförelsevis fritt från lånord. I Sverige är dylika språkliga strävanden inte lika gott sedda, men har tidvis haft ett visst infytande. Inom engelskan är språkrensningen närmast obefintlig.
Språkrensningen kan ha olika inriktningrar. Den nynorska språkrörelsen har till märkes främst motsatt sig danskt och tyskt språkinflytande men har däremot inte haft några invändningar mot lånord tagna från de sk europeiska "odlingsspråken" såsom franska, latin och grekiska. Motsatsen till detta är den svenska språkinriktningen under stormaktstiden då det var främst lånord från just latin, grekiska och franska som man motsatte sig, medan ord från lågtyska och nordiska språk inte sågs med ovilja pågrund av sitt nära besläktade germanska ursprung.
Idag har rensning en nästintill obefintlig ställning inom svensk språkdryftning. Skäl som används mot den är:
- 1. Att svenskan sedan lång tid tillbaka tagit in lånord.
- 2. Att lånorden berikar det svenska språket.
- 3. Att lånorden ökar förståelsen mellan olika länder och folk.
- 4. Att lånorden fyller ett syfte i det att de tillför språket nya skiftningar.
Skäl som används för språkrensning är:
- 1. Att språket är det viktigaste kännemärket för ett folk och därför bör vårdas varsamt.
- 2. Att lånorden utarmar språket och på sikt hotar att förgöra det.
- 3. Att förståelsen blir lättare med få lånord varvid språket blir mer jämlikt.
- 4. Att ett språk med få lånord är samklingande och sammanhängande och därmed mer lätthanterligt och skönare.
En företrädare för svensk språkrensning var Viktor Rydberg. Han kom med ett flertal förslag på inhemska motsvarigheter till utländska ord varav några fick fäste, medan andra alltjämt sällan nyttjas. Många av dessa har en skaldisk prägel. Såsom dömen kan anföras eldhåg för "entusiasm'", fröjdesstulen för '"deprimerad'" och okbroder för '"arbetskamrat'".
Inom vissa tankemässiga nutida språkbildningar har man tagit språkrensningen till sin spets. Ett belysande fall är hafronska, högisländska, där målsättningen är att ersätta samtliga ord som inte är av isländsk härkomst med inhemska motsvarigheter, vilket även innefattar egennamn, namn på platser mm. Ett annat fall är anglish, vilket är en skiftning av engelska där man strävar efter att rensa ut de flesta ord av icke-germanskt ursprung.
