Postkolonialism

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Med postkolonialism eller postkolonial teori åsyftas vanligen studiet av den europeiska industrialismens och kolonialismens kvarvarande effekter för olika delar av världen. Fokus ligger på att förklara samhällsproblem i samtiden som en konsekvens av den europeiska expansionen efter 1492. Postkolonialismen betraktas som ett akademisk fält inom kritisk teori och sociologi av sina förespråkare, men mer som ett ideologiskt perspektiv av många utomstående forskare.

Postkolonialismen är ett fält som öppnades med Frantz Fanons bok Jordens fördömda och Edward Saids Orientalism. Den postkoloniala teorin undersöker bl a hur bilden av västerlandet som upplyst och modernt skapas genom att beskriva österlandet (vars placering har skiftat genom historien) som föråldrat, mystiskt och traditionellt. När väst utmålar Den Andre - en främmande kontinent eller ett folk - som starkt annorlunda genom en dikotomi (motsatspar) förknippas väst enligt postkolonialister med den mer positivt laddade delen av dikotomin. Väst kan t ex stå för kultur medan öst står för natur; väst stå för det rationella medan öst står för det (påstått) irrationella.

Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson argumenterar i sin bok "Öst och väst" för att bilden av Europa har vuxit fram genom att utmåla Asien som föråldrat och USA som alltför modernt, ytligt och historielöst. Mellan dessa poler står Europa som en syntes av det gamla och det nya. Ur ett postkolonialt perspektiv går det att hävda att vi inte kan förstå eller tala om Europa utan att visa på bilder av vad vi anser att Europa inte är.

En mer kontroversiell postkolonialism är förknippad med underströmmen runt begreppet kulturell 'hybridity' (Homi Bhabha) och 'postkolonial liberalism' (Duncan Ivison). Men postkolonialism är framför allt en variant av det som, historiskt sett, gick under beteckningen identitetspolitik, och som var i grunden en 'postkolonial kommunitarianism'.

Postkolonialistiska akademiker använder sig i regel inte av vetenskapliga eller systematiska metoder när de undersöker fenomen som de menar är postkoloniala. De använder nästan alltid av kvalitativ metod. De intresserar sig i hög grad för ord, språk, symboler och sociala konstruktioner, men i mycket liten grad för empiriska, jämförande data. De ansluter sig ofta till perspektiv som delas av samhällsteoretisk postmodernism och poststrukturalism. Många postkolonialister bygger sina analyser på marxistisk teori. Ett exempel på detta är statsvetaren Ankie Hoogvelt.

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg