Per Henrik Wallin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Inspelning av skivan Tiveden, maj 2002, Stockholm
P H Wallin vid sin sista konsert, Kulturföreningen Tellus, Stockholm 23 april 2005

Per Henrik Wallin (17 juli 1946 - 15 juni 2005), svensk pianist, orkesterledare och jazzmusiker.

Per Henrik Wallin hade ett väldigt säreget och fritt spel. Han har kallats Sveriges svar på Thelonious Monk, och efter att ha lyssnat på några av hans plattor är det lätt att förstå varför. Lekfullheten, samspelet med de övriga musikerna och viljan att utforska musikens gränser – allt känner man igen från sådana pianister som Monk. Han har bland annat spelat med Lars-Göran Ulander, Erik Dahlbäck, Torbjörn Hultcrantz, Bernt Rosengren och Jonas Kullhammar.

Det var i sina födelsetrakter Tiveden som Per Henrik upptäckte och fascinerades av jazzmusiken. Och när han som 11-åring började spela piano fann han främst inspirationen hos pianister som Thelonious Monk, Art Tatum och Bud Powell. Tiveden (Phono Suecia) var också titeln på den storbandsskiva han kom ut med 2002 och som äntligen belönades med en Gyllene Skiva. För alltsedan han i mitten på 70-talet kom ut med sin första LP, The New Figaro (Dragon), har det funnits många anledningar att belöna hans musik. Ett av många utsökta trioexempel är Where is spring (Dragon) från 1986 , som nyligen återutgivits på cd.

1988 drabbades Per Henrik av en olycka som gjorde att han blev rullstolsburen och höll honom borta från jazzscenen i åtta år. När han kom tillbaka var spelet delvis förändrat. Han kunde inte längre använda pedalerna, vilket innebar en helt annan klangbild och dessutom var hans spel mer avskalat. Men trycket i tonerna var fortfarande lika starkt och hans improvisationer minst lika energladdade och fantasifulla. Få pianister har på ett så självklart sätt kunna förena humor, ilska och värme. för att nu bara nämna några av de känslor som avspeglades i hans hela tiden rytmiskt vitala musik.

I en recension i Aftonbladet 2003 av den utökade versionen av soloskivan One knife is enough skrev recensenten Mikael Strömberg sföljande rader: "Om du någon gång funderat över den korrekta innebörden av latinets improvisus, det vill säga oförutsedd. Här är den, improvisationsmusikens betydelse."

Diskografi, urval

  • 1975 The New Figaro (Dragon)
  • 1979 Hill Per Henrik Wallin Trio (Caprice)
  • 1982 One Knife Is Enough, återutgiven 2004, solopiano (Caprice)
  • 1982 Blues Work (Dragon)
  • 1983 Fourth Balcony Jump (Revelation)
  • 1984 Knalledonia, tentett (Dragon)
  • 1986 Magnetische Hunde, duo med Sven-Åke Johansson (FMP)
  • 1986 Where Is Spring (Dragon)
  • 1987 Coyote (Dragon)
  • 1998 Blues For Allan (Flash Music)
  • 2000 9.9.99 (Stunt Records)
  • 2002 Tiveden (Caprice)
  • 2004 Mandelstam (Moserobie)
  • 2005 Velodromer (Moserobie)


Personliga verktyg
På andra språk