Pasta

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Skyltfönster med pasta
Spaghetti och fusilli
Färsk pasta
Liten pastamaskin. Manglar lasagne och skär tagliatelle.
Denna artikel handlar om livsmedlet pasta. Inom kemi kan pasta även betyda suspension. Pasta kan även ha en allmän betydelse av en beredning med mjuk konsistens mellan flytande och fast form av vilka ämnen som helst, en smet, till exempel tandpasta.

Pasta (ungefär deg, gröt) är det italienska namnet på produkter som makaroner, spaghetti (små trådar) och liknande. Pasta finns både som färsk och torkad. Pasta görs vanligen på durumvetemjöl, ägg och vatten, billigare sorter ofta utan ägg och av vetemjöl med lägre proteinhalt. Numera finns i handeln även fullkornspasta. I glutenfri pasta ersätts vete med bovete eller majsmjöl.

Innehåll

Ursprung

Under en vält skål har arkeologer hittat svaret på den urgamla frågan: Vem uppfann egentligen pastan? De flesta förknippar nog pastan med Italien, men kineserna har till exempel hävdat att Marco Polo tog den med sig till Italien från Kina. Även araberna hävdar att de uppfunnit den praktiska rätten till sina färder genom öknen. Nu tyder allt på att kineserna uppfann pasta kring 2000 f.Kr. Arkeologen Lu Houyan från den kinesiska vetenskaps-akademin i Beijing har i nordvästra Kina hittat en skål med krusig spaghetti, som är daterad till att vara 4 000 år gammal – 2 000 år äldre än de hittills äldsta referenser man har till spaghetti. Analyser av fyndet har visat att man inte – som normalt i dag – har framställt det av vete eller ris utan i stället av två slags hirs. Vete kom till Kina först 1 000 år senare.

Pasta fanns också i Medelhavsområdet under antiken. [1]

Vanliga pastasorter

Man skiljer framför allt mellan torkad pasta (pasta secca) och färsk pasta (pasta fresca).

  • cannelloni – till rör hoprullade större stycken av utkavlad pasta, fyllda med lite av varje, till exempel köttfärsstuvning, spenat, bacon med mera.
  • farfalle (fjärilar) - fyrkantiga pastabitar i mitten hopklämda till veckad, fjärilsartad form.
  • fettucine – långa som spaghetti men platta till formen, motsvarande nudlar. Ordet förekommer mest i Italiens norra delar. Se tagliatelle nedan.
  • fusilli (spiraler) - korta och formade som enkel- eller dubbelspiral.
  • gnocchi (benknotor) - ovala pastaklimpar gjorda med potatis eller mannagryn (semolina) i degen som påminner om kroppkakor eller knödel.
    Även små knubbiga snäckor av vanlig pastadeg.
  • lasagne – benvita eller gröna pastaplattor att tillaga rätten med samma namn.
  • maccheroni/maccaroni (makaroner) - korta eller långa rör; de korta kan vara lätt krökta.
  • paglia e fieno (halm och hö) - en blandning av gulvit och grön spaghetti.
  • papardelle – breda tagliatelle.
  • penne – rör, grova som fingrar, snett avskurna; penne = (gåsfjäder)pennor.
  • penne rigate – räfflade penne.
  • ravioli – små kuddar fyllda med köttfärsstuvning och tomatsås.
  • spaghetti - långa trådar.
  • tagliatelle – samma som fettucine; ordet förekommer mest i södra Italien.
  • tajarin - extra äggrik tagliatelle; ordet är piemontesiska för tagliatelle och äts speciellt tillsammans med vit tryffel.
  • tortellinismå pastahattar, fyllda med ingredienser som ost, spenat eller kött.
  • tortelloni – detsamma som tortellini, men större.

De flesta pastasorter finns både med (pasta all'uovo) och utan ägg. Det traditionella sättet att göra en pastadeg är dock att göra ett "berg" av finmalet vetemjöl, göra en grop och däri knäcka ett (eller flera – beroende på mängden mjöl) ägg. Lite salt och olivolja tillsättes. Degen knådas jämn.

Färgad pasta

Vanlig pasta har en benvit färg. Olikfärgad pasta fås genom inblandning av (företrädesvis) naturliga födoämnen i degen.

Se även

Källor

  1. Clifford A. Wright - History of Macaroni

Externa länkar

(engelska) Pasta-shapes – tabell över olika sorters pasta

(svenska) Receptbok.com – Gör din egen Pasta

(svenska) Receptsamling.com – Pastarecept

Foodlogo2.svg Mat och dryck-portalen
Personliga verktyg