Paint (hästras)
Från Rilpedia
| Paint | |
 Paint med tobianomönster |
|
| Ursprung | USA |
|---|---|
| Utbredning | globalt |
| Miljö | Medelvarmt klimat, grässtäpp |
| Egenskaper | |
| Typ | varmblodshäst |
| Mankhöjd | 145-165 cm |
| Färg | Alltid skäck |
| Användning | Ridning, boskapsskötsel |
Paint eller American Paint Horse, är en amerikansk hästras. Enkelt förklarat är det en fläckig häst, med quarterhäst, paint eller fullblod i stamtavlan. Det finns strikta krav för härstamning och endast hästar där härstamningen kan verifieras kan registreras som paint (vilket inte är fallet med pinto som kan vara vilken skäckig häst som helst.
I USA registreras paint i American Paint Horse Association och i Sverige finns motsvarigheten Swedish Paint Horse Association. Paint ska inte förväxlas med pinto som finns registrerade under en egen organisation som registrerar alla slags hästar, ponnyer och även miniatyrhästar som är skäckfärgade.
Innehåll |
Historia
I likhet med alla andra amerikanska hästraser så har Painthästen sitt ursprung i de spanska hästar som fördes till Amerika efter upptäckten av Nya världen. Just Painthästens förfäder anses vara de hästar som fördes till Amerika med Hernan Cortes och hans följe av conquistadorer som kom till nya världen för att söka rätt på de rikedomar som ryktena sa fanns i Amerika. Enligt en av följeslagarna, Diaz del Castillo, hade följet med sig en skäckfärgad häst som kallades för Pinto. Namnet kom troligen från det spanska ordet "pintada" som betyder målad.
Detta var den första dokumentationen över Pintohästar i USA. Under tidigt 1800tal hade många av de spanska hästarna som rymt eller släppts fria under koloniseringen utvecklats till vilda hjorder med hästar, oftast med en otrolig renhet i hästarnas blodslinjer. En av dessa hjordar var mycket uppmärksammad då alla hästarna var fläckiga. Det fläckiga mönstret sades fungera utmärkt som kamoflauge och hästarna blev populära hos indianerna. Comancheindianerna som räknades som de bästa hästkännarna på slätterna favoriserade de hästar som hade stora tydliga mönster. De målade bland annat bilder på mönstrade hästar på buffelhjordar.
Under hela 1800talet och långt in på 1900talet kallades alla fläckiga hästar för olika namn, t ex Pinto, Paint, Skewbald och piebald, beroende på deras teckning. Under 1950talet startades en grupp som skulle jobba för att bevara den ursprungliga skäckfärgade hästen från stäpperna. Pinto Horse Association startades. Men 1962 startades ytterligare en förening, American Paint Stock Horse Association, som inte bara ville bevara de skäckfärgade hästarna utan även sätta en standard på hästarna som skulle bli en ras, väl lämpad för boskapsskötsel. Grundaren Rebecca Tyler Lockheart ringde runt för att höra om folk var intresserade och fick hundratals brev och telefonsamtal. För att ytterligare öka intresset för en ny ras organiserade föreningen en utställning och alla som hade Painthästar i området fick ta med sina hästar för att visa upp dem. Redan 1961 blev den första klassen för Painthästar öppen på andra utställningar.
11 augusti 1962 registrerade Rebecca Taylor Lockheart den första hästen i sin förening, en svartvit hingst som hette Bandits Pinto från Texas. Rebecca skapade även ett nyhetsbrev och i slutet av året hade hon redan fått in 150 medlemmar och 250 registrerade hästar. 1963 lät Rebecca styret av föreningen gå över till en man vid namn Ralph Morrison som flyttade föreningen till Amarillo i Texas. Samma år organiserades föreningens första utställning där man kunde vinna pokaler och en dyrbar sadel.
1964 hade antalet medlemmar i föreningen ökat i raketfart till 1005 och 1269 registrerade hästar. En nystartad förening kallad American Paint Quarter Horse Association, registrerade skäckfärgade Quarterhästar, men denna förening stod helt klart i skuggan av Rebeccas förening och man bestämde sig för att slå ihop de båda föreningarna och man tog bort Stock i namnet för att få ett förkortat namn på den nya föreningen, American Paint Horse Association. Nu hade föreningen så mycket som 1300 medlemmar och 3800 registrerade hästar.
Efter 1970talet satte man en ny standard för rasen och regler för hur registreringen skulle gå till. Man erkände korsningar av de gamla painthästarna med quarterhäst eller engelskt fullblod, förutsatt att hästen behöll sitt lite kraftiga utseende. För att registreras som Painthäst krävdes även att både mamman och pappan var registrerade i American Paint Horse Association, eller även Jockey Club (fullblod) och American Quarter Horse Association. Hästarna måste även ha tillräckligt med vit päls på kroppen, så att man inte kunde registrera hästar som var bruna eller svarta med vita tecken. Idag är föreningen den näst största föreningen i USA och i Sverige har föreningen Swedish Paint Horse Association som har ca 100 registrerade hästar.
Egenskaper
Painthästen är en atletisk häst med litet huvud med rak nosprofil och ganska kraftig exteriör. Halsen är muskulös och kraftig. Mankhöjden är mellan 145 cm och 165 cm. Paint har ofta vallinstinkt, det vill säga förmågan att läsa av kalvar och rasen är därför lämplig inom westernridning och boskapsskötsel.
Paint eller Pinto
Den största skillnaden mellan Pinto och Paint är reglerna som kringgår de olika raserna. Painthästen är en strikt kontrollerad hästras som får innehålla få blodslinjer, medan Pinto är en benämning på färgen skäck i engelska språket och kan vara vilken hästras eller korsning som helst.
I USA finns två olika föreningar för dessa hästar och en Pinto kan inte registreras som en Painthäst om inte dess föräldrar är registrerade Painthästar, och hästen får inte innehålla några andra raser förutom Quarter och engelskt fullblod.
Teckningar
Bland painthästarna finns en rad olika teckningar och färgnyanser men två betecknas som huvudgrupper nämligen tobiano och overo. Hos tobianon är bottenfärgen vit med stora färgade fläckar. Overon har stora oregelbundna fläckar på färgad botten och det vita går nästan aldrig över ryggen.
Se även
Källa
- Swedish Paint Horse Association
- American Paint Horse Association
- Aftonbladets artikel om Painthästen
- Elwyn Hartley Edwards: Bengt Gustafson: Bonniers stora hästlexikon, Bonnier, Stockholm 2003, Alf Agdler (övers.). ISBN 91-34-51920-3.
