Ortorexia nervosa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ortorexia nervosa, eller bara ortorexi, är en ätstörning som innebär att den drabbade kommer in i en fas med överdriven träning under ett lågt näringsintag.

Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet. Han åsyftade patienter som hade fastnat i ett tvångsmässigt "hälsosamt" och oftast väldigt fettsnålt ätande och som ägnade sig åt överdriven fysisk träning.

Ortorexia nervosa är ännu ingen egen diagnos utan räknas för närvarande till diagnosen ÄS UNS - "ätstörning utan närmare specifikation", även om termen är etablerad inom psykiatrin. Sjukdomen kan kallas vara en form av "träningsnarkomani" kombinerat med så strikt kosthållning att det är farligt för den drabbade.

Symptom

Den drabbade känner sig ofta otillfredställd om han/hon inte har uppfyllt sina egna uppsatta mål(oftast militanta och högst orealistiska mål) inom träning och kosthållning.

Han/hon kompenserar nästan alltid med överdriven träning för att "jämna ut" ett(vad de anser) för stort kaloriintag.

De flesta ortorektiker kan oftast de flesta kalorivärden på de vanligaste livsmedlena. Detta för att kunna räkna kalorier och på så vis skaffa sig "kontroll" över vad de äter. Ortorexia nervosa blandas ofta ihop med anorexia nervosa, men det är viktigt att komma ihåg att ortorexia nervosa inte handlar om att de drabbade försöker att gå ner i vikt (som anorektiker t.ex. gör) utan att det snarare handlar om att vara så hälsosam så möjligt. Det kan handla om att man vill ha väldefinierade muskler, eller att man till varje pris vill undvika socker i sin kost. Alla de som drabbas har egna definitioner om vad som räknas som "hälsosamt", men de brukar oftast bestå av ett ihopkok från olika magasiner (hälsotidningar) och internetsajter.

Behandling

Behandling av ätstörningen sker framgångsrikt genom olika former av terapi; mestadels individuell terapi men även andra former, såsom DBT (dialektisk beteendeterapi) och KBT (kognitiv beteendeterapi). I de fall där kroppen blivit lidande finns även läkare och sjukgymnaster med som en del av behandlingen.

Se även


Personliga verktyg