Oäkta barn
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
Oäkta barn var ett uttryck som allmänt användes som benämning på de barn som fötts utom äktenskap. Det har även ibland haft juridisk mening. Särskilda regler för barn utom äktenskap fanns till 1971.
Oäkta kallades enligt vissa tolkningar i svensk rätt barn som inte hade avlats inom äktenskapet eller under äktenskapslöfte, medan ovannämnda juridiska term barn utom äktenskap var ett uttryck som saknade den uppenbart negativa värdeladdningen. Av dem som använde uttrycket ansågs oäkta börd gälla för barn som avlats, såsom det då också hette, i lägersmål eller lönskaläge. Ett barn, som av avlelsen kallades oäkta, kunde bli äkta eller legitimt om föräldrarna ingick äktenskap, slöt trolovning eller gav ömsesidigt äktenskapslöfte.
Beträffande utomäktenskapliga barns rättsställning rådde väsentliga olikheter mellan olika länders rättssystem. I Sverige bar barnet moderns medborgarskap, kyrklig gemenskap och hemort, och från och med Släktnamnslagen 1901 (då svenska kvinnor fick egna namn) även hennes efternamn. Dessa barns rättsställning ifråga om arv hade då förbättrats något genom förordningen av 14 april 1866 och lag av 17 mars 1900.
Annars kunde barnens välfärd säkras endast genom frivilliga insatser av släktingar och vänner (hos vilka de i bästa fall kunde bli fosterbarn), eller genom institutionalisering på barnhem. Ibland orkade inte ens mödrarna med förnedringen och lämnade bort barnen. Deras utanförskap i det dåtida samhället blev nästan alltid till ett avsevärt och livslångt lidande för dem själva och för deras närmaste släktingar och bekanta.
Se även
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Oäkta barn, 1904–1926 (Not).
