Nya Elfsborg
Från Rilpedia
För befästningen med samma namn belägen i kolonin Nya Sverige, se Fort Nya Elfsborg.
- För andra betydelser, se Älvsborg (olika betydelser).
Nya Elfsborg, fästning belägen vid Göta älvs mynning i Göteborg. Fästningen började byggas på Kyrkogårdsholmen 1650, som ersättning för den äldre Älvsborgs fästning, vilken hade uppförts på den södra stranden, längre in i älvmynningen.
I folkmun kallas den ofta för Älvsborgs fästning trots att det är namnet på den gamla rivna fästningen på fastlandet.
Idag ägs fästningen av Statens fastighetsverk som sedan januari 2007 hyr ut den till Strömma Turist & Sjöfarts AB som sköter både båttrafiken ut till ön samt verksamheten. Fästningen är ett statligt byggnadsminne.
Innehåll |
Historia
Uppbyggnaden
För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd.
Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Elfsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Elfsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Elfsborg "i tämlig defension".
Dåvarande preses i Kämnärsrätten i Göteborg, Eric Cederbourg, beskriver år 1739 "nya Elfsborgs Fästning" med omgivningar:[1]
- "En fierdendels mihl ifrån detta Nya Wärfwet och 3 fierendels mihl här ifrån Götheborg uti Sudwäst, på twenne kringflutne Holmar, mitt emällan Kärringeberget å den Södra, och Hisingen å den Norra sidan, är nya Elfsborgs Fästning belägen, hwilken förmenas wara anlagd wid samma tid som detta Götheborg, eller strax efter Gamla Elfsborgs Slott blifwit raseradt, hwarifrån, bägge desse sidor lätteligen med en 12 pundig Canon i kiärnskått beskiutas kunna, så at intet Skiep, som kommer utur siön genom Norra eller Södra inloppet, kan passera Elfsborg, utan at der angifwa sig. Til at så mycket bättre beskiuta inloppet horizontalt, är Fästningen til hielp på gamla Elfsborgs-sidan anlagde några Batterier, nemligen: ett nedanföre Kärringeberget, mitt emot Nya Elfsborgs Fästning, ett annat bättre in åt Carls Batterie kalladt, och ännu närmare in åt på Öen Billingen kallad, twenne Batterier, ett ofwan på berget, och ett nedanföre. På andra sidan eller på Hisingen, är ett Batterie wid Arendahl, och ett på Rya Nabbe, hwilka alla jemte Fästningen beskiuta inloppet och hamnen a fleur d'eau eller wattnpassigt. Sielfwa Fästningen eller Citadellet är en femeck, merendels regulier, upbygd af tämmeligen höga och tjocka Gråstensmurar, med bröstwärn af Jord ofwan på. Bastionerne kallas Nordstiernan, Delphin, Haffrun, Hwalfisken och Hummern, hwilkas Murar, öfwer alt äro förstärkte med starka Contreforter eller sträfpelare innantil, deremellan med Jord upfylte, och der ofwan på rundt omkring med swåra Batterier för 24. pundige Canoner försedde. Emellan Bastionerne eller framför Courtinerne, äro fyra låga Raveliner eller Batterier, af grof gråsten upmurade, som kallas Printz Friedrich, Sten-Batteriet, Rosenlund och Wedgården, monterade med swåra Canoner, hwilka alla beskiuta inloppet horizontalt."
Danskarna anfaller
Den 2 maj 1717 lyckades den dansk-norska chefen för Kattegatteskadern Peder Tordenskjold obemärkt ta sig förbi Nya Elfsborg och anfalla den Göteborgska eskadern som leddes av Olof Strömstiernas. Anfallet misslyckades dock och då Tordenskjold retirerade besköts han av Nya Elfsborgs kanoner.
20 juli 1719 återkom Tordenskjold och vid niotiden på kvällen lyckades han placera 36 stycken 16-pundiga kanoner på Stora Aspholmen som ligger strax nordväst om Nya Elfsborg. Han placerade också fyra grova mörsare på den intilliggande Lilla Aspholmen. Samma kväll öppnades eld och den fortsatte dagen därpå, då även elva danska fartyg besköt Nya Elfsborg. Trots att fästningen hade ringa garnison och otillräckliga förråd vägrade kommendanten överstelöjtnant Johan Lillie att ge sig. Beskjutningen fortsatte då under natten och hela följande dag.
Under natten till den 24:e förde överstelöjtnant Georg Bogislaus Staël von Holstein från Göteborg fyra kanoner och en 40-pundig mörsare till Arendal på Älvsborgsfjordens norra strand, där de byggde batterier i all hast och de kunde öppna eld tidigt nästa morgon mot Tordenskjold, som då hastigt drog sig undan och lämnande de fyra mörsarna på Lilla Aspholmen.
Fram till den 22 september blockerade dock Tordenskjold Nya Elfsborg, vars svåra skador emellertid genast lagades. Efter detta underhölls Nya Elfsborg så omsorgsfullt, att det 1744 då det danska krigshotet var avstyrts så var Nya Elfsborg den fästning i riket som var i godast skick.
Fredstid
Mellan 1762 och 1766 försågs Nya Elfsborg med bombfritt välvda förrådsrum och av sten uppförda logement. Slutligen iståndsattes Nya Elfsborg 1808 och hölls sedan allt framgent i gott stånd. 1869 blev det utdömt som fästning.
Redan 1878 ville en befästningskommitté bygga om Nya Elfsborg med användande av järnkonstruktioner, och även senare har det framkommit förslag om att nya Elfsborg skulle kunna vara en del av skyddet för inloppet till Göteborg, men detta har inte lett till något annat resultat, än att kustartilleriet som låg vid Nya varvet, under en period använde förrådsvalven i Nya Elfsborg.
Idag är Nya Elfsborg en turistattraktion i Göteborg dit det går båtturer om sommaren då det ofta sätts upp teaterföreställningar och anordnas konserter på fästningen.
Se även
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Noter
- ↑ En Kort beskrifning Öfwer Den wid Wästra Hafwet belägna, väl bekanta och mycket berömliga Siö- Handel- och Stapul-Staden Götheborg, Eric Cederbourg, Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 s.84-85
Externa länkar
|
|||||
