Nils Ahrbom
Från Rilpedia
nu Socialhögskolan
Nils Ahrbom, född 25 maj 1905 i Hudiksvall, död 9 januari 1997 i Stockholm, var en svensk arkitekt, som huvudsakligen ritade skolbyggnader.
Nils Ahrbom utbildade sig 1927 på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, där han var kurskamrat med Helge Zimdal. Efter examen arbetade han fem år hos Ivar Tengbom, där han var en viktig medarbetare vid tillkomsten av Esselte-huset (1934).
Ahrbom drev arkitektkontor tillsammans Helge Zimdal mellan 1927-1950 under namnet Ahrbom & Zimdahl. 1931 hade de vunnit tävlingen om flickläroverket vid Sveaplan i Stockholm (nu Socialhögskolan). Det från början markant funktionalistiskt ritade skolhus blev under projekteringens gång en något mjukare, danskt inspirerad arkitektur.
Nils Ahrbom deltog 1930 på Stockholmsutställningens bostadsavdelning tillsammans med bl. a. Uno Åhrén, Sven Markelius, Sigurd Lewerentz och Paul Hedqvist, där de visade de nya funktionalistiska bostadsidealen.
Ahrbom & Zimdal ritade under 1930 och 1940-talen ett stort antal skolor i många svenska städer, som i Ludvika, Motala, Skara och Enköping. I Stockholm ritade bl. a. Eriksdalsskolan och Eriksdalshallen (1937), Södra flickläroverk, nu Skanstulls gymnasium (1943), Gubbängens folkskola och gymnasium i Stockholms södra förorter.
Efter 1950 upphörde samarbetet med Helge Zimdal och dom gick sina egna vägar. Nils Ahrbom har senare framför allt utförd uppdrag åt Byggnadastyrelsen, samt utredningar och projekteringar av ambassader i Tokyo, Ankara, Peking och Kairo (1971).
Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1942-63 samt slottsarkitekt vid Vadstena slott.
Han tilldelades 1986 Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj "för hans framstående livsgärning som utövande arkitekt och som pedagog, kritiker och idégivare".[1]
Några utvalda byggnader
- 1936-1939 Östergötlands länsmuseum, Linköping
- 1936 Flickläroverket vid Sveaplan, (nu Socialhögskolan) Stockholm
- 1943 Södra kommunala flickskolan, (senare Skanstulls gymnasium, numera Franz Schartaus gymnasium) Stockholm
- ambassadbyggnader i Ankara, Kairo, Tokyo, Peking.
Litteratur och källa
- Arkitektur och samhälle Arkitektur Förlag 1983
- Svensk Arkitektur, Byggförlaget, 1986
- ↑ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009.
