Människa–datorinteraktion

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Människa–datorinteraktion, förkortat MDI, är ett forskningsområde som omfattar interaktion mellan människor och datorer. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som knyter samman datavetenskap med flera andra forskningsområden.

Interaktionen mellan människor (användare) och datorer sker via ett användargränssnitt som inkluderar både programvara och hårdvara, till exempel generella datortillbehör och storskaliga mekaniska system som flygplan och kraftverk. I ämnet människa–datorinteraktion är användbarhet ett viktigt begrepp.

Forskningsområdet kallades förr människa–maskin-interaktion, förkortat MMI. Den engelska beteckningen human–computer interaction, förkortat HCI, är också vanlig även i Sverige.

Tvärvetenskapliga aspekter

Tillsammans med datavetenskap och informationsteknik kombineras ämnen som:

Mål

Ett grundläggande mål med forskningsområdet är att förbättra interaktionen mellan användare och datorer genom att göra datorer mer användbara och mottagliga för användarens behov. Mer specifikt handlar människa–datorinteraktion om:

  • metodläror och processer för utformning av gränssnitt (det vill säga, utifrån en given arbetsuppgift och en grupp av användare, utforma det bästa möjliga gränssnittet inom givna begränsningar, med optimering på en önskad egenskap som exempelvis lätt inlärning eller effektiv användning)
  • metoder för att implementera gränssnitt (exempelvis mjukvarubibliotek och effektiva algoritmer)
  • tekniker för att utvärdera och jämföra gränssnitt
  • utveckla nya gränssnitt och interaktionstekniker
  • framtagning av beskrivande och förutsägande modeller och teorier om interaktion

Ett långsiktigt mål med MDI är att utforma system som minimerar barriären mellan människans kognitiva modell om vad den vill åstadkomma och datorns förståelse av användarens mål.

Professionella utövare av MDI är vanligtvis kognitionsvetare, beteendevetare och formgivare inbegripna bl.a. med den praktiska tillämpningen av designmetoder i faktiska problem. Dessas arbete handlar ofta om att utforma grafiska användargränssnitt och webbgränssnitt.

Forskare inom ämnet intresserar sig för att utveckla nya designmetoder, experimentera med ny hårdvara, skapa prototyper för nya mjukvarusystem, utforska nya paradigmer för interaktion, samt utveckla modeller och teorier för interaktion.

Personliga verktyg