Misterhults socken

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Misterhults socken var en socken i gamla Tunaläns härad i nuvarande Oskarshamns kommun i Kalmar län. Socknen motsvaras i dag av Misterhults församling.

Socknens område tillhör den glest bebodda skogsbygd, som sitter som en kil mellan de öppnare välodlade gamla kulturbygderna Tjust i norr och Kalmarslätten i söder. Socknen hade en mycket stor yta (39 081 hektar) och var en av de största socknarna i södra och mellersta Sverige. I socknens område ligger småorten Misterhult.

Innehåll

Bakgrund

I Misterhults socken ligger åkrarna spridda och följer smala dalar, som omramas av breda, bergiga skogsplatåer. Det här var inget åtråvärt mål för skövlande fiender, utan det var långt mellan gårdarna och lätt att förirra sig i skogen. Fienden föredrog istället trakterna kring Kalmar och Gamlebyviken, där befolkningen var större och där man från sjösidan lätt kunde tränga in i landet. Därför anlades inga stora slott eller försvarsborgar i Misterhultstrakten.

Detta i sin tur ledde till att de högadliga släkterna inte heller slog sig ner i trakten, eftersom de antingen genom köp, förpantning eller genom förläningar skaffade sig jordegendomar i det bördigare norra och södra Kalmar län. Exvis den legendariske jorddrotten på 1300-talet Bo Jonsson (Grip), som praktiskt taget var herre över hela det småländska kustområdet, med särskilt stark ställning i Tjust. På Fågelvik i Tjust huserade även kung Karl Knutsson (Bonde), och senare ätten Gyllenstierna.

Den urgamla ryktbara Bielkeätten hade sitt stamgods under senmedeltiden i trakten av Mönsterås med Kråkerum som sätesgård. Rikskanslern Axel Oxenstierna ägde på 1600-talet stora områden i Södra Möre härad (han var greve av Södermöre). Men även släkterna Sture och Vasa hade ansenliga jordegendomar i denna del. I 1500-talets jordeböcker uppträder egendomen som två kronohemman, Stora och Lilla Misterhult. Dessa gårdar som låg mitt i bygdens centrum var av mycket hög ålder och hade viss betydelse redan under forntiden. Säkert är det just efter dessa gårdar som Misterhult vid sockenbildningen fick sitt namn.

Fram till år 1521 fanns i princip ingen frälsejord i Misterhults socken. Det mesta jordagodset tillhörde kronan. I den äldsta bevarade jordeboken över Misterhult upprättad 1543, finns inga självägande bönder, bara landbor som arrenderar sin jord. Vid seklets mitt hade trots allt ca 13% av kronans jordagods övergått till frälsenatur, ägd av Görvel Fadersdotter (Sparre). Vid hennes död 1605 återgick hennes gods åter till kronan, men bara för att 1607 förlänas till krigaren Per Mikaelsson. Per adlades år 1610 med namnet Hammarskjöld och blev stamfader för den ätt som kom att bygga upp ett mycket ansenligt godskomplex i Stranda och Tunaläns härader, och under mycket lång tid var den helt dominerande familjen i dessa trakter (Per var farfars farfars farfars farfar till FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld).

Adelsgårdarnas storhetstid i Misterhults socken kom egentligen först på 1600-talet, när förtjänta krigare fick förläningar av kungen. Då var Tunaläns skogstrakter lämpliga resurser att dela ut. En av de största jordägarna i socknen blev med andra ord Per Mikaelsson Hammarskjöld. Men även andra adliga släkter som Zelow, Breitholtz, Freidenfelt, Nordenskjöld, Hellenstierna och Ekenberg kom att spela en stor roll.

Misterhults kyrka

Den ursprungliga kyrkan från medeltiden var av timmer med sakristia av sten, frisstående klockstapel och bogårdsmur av timmer. En teckning av Jonas Rhezelius 1634 visar denna kyrka. Den hade då flyttats från Tjustbjörn till Misterhult. Det var riddaren Bengt Skalle till Tjustgöl, häradshövding i Kind, som lät nygga denna kyrka. Han skänkte då sin gård Gölghult till prästgård. 1632 uppfördes en ny klockstapel. 1691 reparerades och tillbyggdes kyrkan av byggmästaren Petter Rising. En orgel inköptes 1707. Kyrkan reparerades återigen 1726. 1768 bestämde kyrkostämman att en helt ny kyrka skulle byggas. Kyrkan uppfördes 1777-1780 efter ritningar i den då dominerande gustavianska stilen av arkitekterna Claës Diedrich von Breitholtz och Magnus Cosswa. Huvudfinansiär till kyrkobygget var Breitholtz, som 1774 blivit kyrkans patronus som ägare av Misterhults säteri. Byggmästare var M. Månsson och Petter Andersson. Den nya kyrkan invigdes först 1790. En ny orgel införskaffades 1787, byggd av Pehr Schiörlin i Linköping. Altare och predikstol urfördes av skulptören Jonas Berggren (1715-1800) i Målilla. Efter ett åsknedslag nybyggdes orgeln 1839 av Åkerman och Zetterqvist. Åren 1905-1906 och 1936-1937 restaurerades kyrkan på nytt.

Frälsegårdarna i Misterhult

Skärgården

Misterhults skärgård kallas det skärgårdsområde som ligger i socknen. Det gränsar i norr till Tjusts skärgård och i söder till Kalmarsund. Området har en mängd öar, bland andra Vinö, Älö, Äspö och Strupö. Flera av dessa (bland andra Vinö) är bebodda året runt. Ett generellt byggnadsförbud som infördes av länsstyrelsen redan på 1920-talet har fredat öarna från storskalig bebyggelse under de senare decennierna. Misterhults skärgård är ett naturreservat. Det täcker Älö, Strupö Marsöarkipelagen och Örö.

Källor

  • Sture Jennes, År och människor i Misterhult, ur arkiv och gömmor, utg. av Misterhults hembygsförening, Västervik 1962
  • Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret (Registerutdrag 2000-08-09 Oskarshamn)
  • Länsstyrelsen
Personliga verktyg