Messels gruva
Från Rilpedia
| Messels gruvaa Världsarv nr 720 |
|
 |
|
| Plats | Messel |
| Land | Mall:Landsdata Tyskland Tyskland |
| Geografiskt läge | Koordinater: |
| Typ | naturarv |
| Kriterium | viii |
| Regionb | Europa |
|
Inskriptionshistorik |
|
| Inskrivet | 1995 Världsarvskommitténs 19:e möte |
|
a Officiellt namn översatt till svenska |
|
Messels gruva, ett världsarv i Messel, Tyskland, upptaget 1995. Många fossila fynd har hittats här, varav det första 1875. Alla fynd har varit från eocenperioden. Platsen är ett förutvarande dagbrott. Bland fossilen finns däggdjur, fåglar, kräldjur, fiskar, insekter och växter. Påfallande är kvaliteten av fossilens mjuka delar. Bland betydande fynd kan nämnas Propalaeotherium (en tidig form av hästdjur) som bekräftades med 70 olika exemplar, Messelornis cristata som räknas till familjen tran- och rallfåglar samt fossilet Ida, en tidig primat.
Messels gruva är Tysklands första och hittills (2009) även dess enda naturarv.
Innehåll |
Historia
Gruvans oljeskiffer skapades under eocen för ungefär 47 miljoner år sedan. Området var då en 300 meter djup maar som fylldes med sedimenten. Enligt en borrning som utfördes 2001 är skikten med själva oljeskiffern 150 meter tjock. Därför uppskattas att sjön existerade över 1,5 miljon år. På grund av sjöns stora djup ändrades vattnets sammansättning bara vid ytan och i djupare regioner fanns brist på syre.
Områdets klimat var under eocen tropisk eller subtropisk och döda djur eller växter som gick mot sjöns botten blev förstenade.
Messels gruva var i drift mellan 1859 och 1970. Här bröts oljeskiffer, järnmalm och brunkol. Efter gruvdriften var tilltänkt att fylla gruvan med avfall men planen avvisades efter protester av vetenskapsmän och regionens befolkning. Gruvan nominerades istället hos UNESCO som deklarerade malmbrottet den 8 december 1995 som världsarv.
Fossilen
Platsens fossil har utmärkande kvalitet och hos några finns avtryck av mjukdelar, magsäckens innehåll och insektsvingar kvar.
Ett problem är att oljeskiffern består till 40 procent av vatten. Efter torkning blev många fossil förstörda. Först under 1960-talet hittades en metod som bevarar fossilen i konstgjord kåda.
 Fossil av en fisk |
 Oljeskiffer |
 Fossil av en praktbagge |
 Fossil av Masillamys, en tidig gnagare |
Gruvans presentation
Gruvans fossil visas huvudsakligen i tre museer: Fossilien- und Heimatmuseum Messel, Hessische Landesmuseum i Darmstadt och Naturmuseum Senckenberg. På platsen erbjudas guidade vandringar. En utsiktspunkt och ett flertal informationstavlor finns för spontana besökare. För närvarande planeras ett besöks- och informationscentrum vid gruvans kant.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 maj 2009.
Tryckta källor
- Anita Bagus: Die Grube Messel für Kinder und andere Forscher. Interessengemeinschaft zum Erhalt der Fossilienfundstätte, Messel 2003, ISBN 3-00-011776-8.
- Gabriele Gruber, Norbert Micklich: Messel. Schätze der Urzeit. Theiss, Stuttgart 2007, ISBN 978-3-80622-092-6 (Begleitbuch zur Ausstellung im Hessischen Landesmuseum Darmstadt vom 29. März bis 30. September 2007, Leiden 2007–2008, Oslo 2008, Hannover 2009, Stuttgart 2009, Basel 2009–2010, Münster 2010–2011).
- Bernhard Kegel: Das Ölschieferskelett. Eine Zeitreise. 4. Auflage. Ammann, Zürich 1996, ISBN 3-250-10288-1.
- Wighart v. Koenigswald, Gerhard Storch (Hrsg.): Messel. Ein Pompeji der Paläontologie. Thorbecke, Sigmaringen 1998, ISBN 3-7995-9083-8.
- Hans W. Wolf: Schätze im Schiefer. Faszinierende Fossilien aus der Grube Messel. Westermann, Braunschweig 1988, ISBN 3-07-508996-6.
- Gerhard Storch: Die Grube Messel: Säugetiere am Beginn ihrer großen Karriere. In: Biologie in unserer Zeit. 34 (1), 2004, ISSN 0045-205X, S. 38–45.
- Torsten Wappler (Hrsg.): Messel unter der Lupe. Hessisches Landesmuseum Darmstadt, Darmstadt 2005, ISBN 3-926527-76-5
Externa länkar
(engelska) UNESCO World Heritage Centre - Messel Pit Fossil Site
