Marieholm, Eslövs kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Marieholm.

Marieholm, Eslövs kommun
Siffrorna avser orten
Läge 55°52′N 13°09′O / 55.867, 13.15
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Eslövs kommun
Folkmängd(2005) 1 578 invånare
Area(2005) 125 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 29 maj 2008)

Marieholm är en tätort i Eslövs kommun i Skåne län, omkring 10 km väster om centralorten Eslöv.

Marieholm är sammanbyggd med kyrkbyn Reslöv och ligger långsträckt längs med Riksväg 17 och Länsväg 108 som fram till 2007 passerade rakt igenom hela samhället. År 2007 invigdes dock en förbifart norr om samhället för att avlasta denna från genomfartstrafik. Mellan 1915 och 1960 var Marieholm municipalsamhälle. 1987 bildades Marieholms Byaförening med syfte att rädda det nedläggningshotade badet.

Innehåll

Historia

Ursprungligen hette orten Sibbarp, men bytte namn till det nuvarande 1805 då storbonden Fredrik Holms efternamn och hans hustrus förnamn Marie fick bilda det nya namnet Marieholm åt platsen. Samhället började växa när Eslövs-Landskrona järnväg invigdes 1865 med en station (numera riven) som byggdes i Marieholm. Senare byggdes en textilfabrik på platsen, Marieholms Yllefabriks AB. Under storhetsdagarna försörjde fabriken ca 350 personer. Fabriken övertogs senare av Investment AB Latour, vilka så småningom valde att år 2002 stänga igen fabriken, Sveriges näst sista textilfabrik som gjorde tyg i metervara. Även en korvfabrik har varit bland de dominerande arbetsplatserna i Marieholm.

1865 köpte fabrikör Magnus Sundelius (1825-1902) Marieholmsgården. Sundelius startade ett färgeri intill Saxån. I Marieholm, mellan Saxån och Storgatan i höjd med Holmgatan, finns Sundelius Park, uppkallad efter Maria Sundelius.

Folkmängd

År Antal invånare
1990 1 498[2]
1995 1 485[2]
2000 1 448[2]
2005 1 578[2]

Marieholm på 1930-talet

När Yllefabriken på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300 medarbetare, var Marieholm ett litet idylliskt och blomstrande industrisamhälle med cirka 1.200 invånare. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser utan även den vida omkring kända gästgivaregården, mejeriet och tegelbruket samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc. Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m. fl. Varje dag levererade bönderna ca. 22.000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare. Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen. Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, s.k. "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer.

Se även

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 SCB-folkmängden per tätort vart femte år


Personliga verktyg