Mariaberget

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gamla stan och Centralbron från Monteliusvägen år 2005

Mariaberget ligger på nordvästra Södermalm i Stockholm.

Innehåll

Namnet

Namnet kommer från Maria Magdalena församling. Höjden på norra delen av Södermalm har varit bebodd sedan 1300-talet, kanske redan när Stockholm grundlades på 1200-talet. Ursprungligen omfattade församlingen hela Södermalm. Katarina församling tillkom på 1600-talet, Sofia församling i början av 1900-talet och Högalids församling i mitten av 1920-talet.

I stadsplaner från 1880-talet reserverade man flera svårtillgängliga och obebyggda berg som parker och vid namnrevisionen 1885 fick kvarteren Kattfoten och Bössan namnet "Mariaberget". Idag betecknas hela området norr om Hornsgatan mellan Torkel Knutssonsgatan och Pustegränd som Mariaberget.

Huvudgatorna

Huvudgatorna i ost-västriktning är Bastugatan, Tavastgatan och Brännkyrkagatan, i nord-sydriktning är det Bellmansgatan, Blecktornsgränd, Timmermansgatan och Kattgränd. Väst om Mariaberget ansluter Skinnarviksberget och Skinnarviksparken och längs ut på bergskanten klänger promenadstråket Monteliusvägen. I slutet av Bellmansgatan byggdes 1885 Mariahissen efter arkitekt Gustaf Dahls ritningar.

Människor

I området har det levt och verkat många kända svenska konstnärer och författare. Här kan nämnas skalden Carl Mikael Bellman som föddes på Bellmansgatan i huset nr. 24 på dåvarande Björngårdsbrunnsgatan. På Bastugatan nr. 40 bodde från 1892 till sin död 1915 konstnären Eugène Jansson, vars måleri under denna tid var en hyllning till Mariaberget och staden på andra sidan Riddarfjärden. I hörnet Bastugatan / Bellmansgatan ligger det röda Laurinska huset med ett rund hörntorn. Huset byggdes 1891-92 efter arkitekt Valfrid Karlssons ritningar och fick sitt namn efter konsthistorikern Carl Gustaf Laurin. Tornrummet i Bellmansgatan nr. 8 byggdes som ateljé åt målaren Gottfrid Kallstenius och längre ner på samma gata bodde målaren Nils Kreuger. Ivar Loo Johansson bodde på Bastugatan.

Upprustningen på 1970-talet

Fram till 1960-talet förföll området kraftigt och det fanns planer att sanera (riva) stora delar av Mariabergets bebyggelse, folket ville dock annorlunda och så utförde Stadsbyggnadskontoret och Stockholms stadsmuseum 1965 en inventering av området. Där ”… framträdde inom östra delen av Mariaberget bilden av en på malmarna unik stenhusbebyggelse från 1700-talet av synnerligen stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt intresse…”. Detta ledde 1969 till en ”Programutredning och restaureringsförslag” av Mariaberget östra. De nedgångna husen sanerades varsamt på 1970-talet och blev snabbt ett mycket omtyckt bostadsområde.

Bilder

Mariabergets miljö då och nu. Då fallfärdiga hus och omoderna kök, idag eftersökt bostadsområde av hög kvalitet.

Litteratur och källa

  • Stockholms gatunamn, Liber 1986
  • Mariaberget östra, programutredning, Stadskollegiets memorial 1969

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg