Maria Sofia Oxenstierna
Från Rilpedia
Maria Sofia Oxenstierna af Croneborg (1627-1694), född De la Gardie (syster till Magnus Gabriel De la Gardie), gift 1643 med Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (brorson till Axel Oxenstierna). Dotter till Jakob De la Gardie (1583-1652) och Ebba Magnusdotter Brahe (1596-1674).
Biografi
Hon föddes i Reval, dagens Tallinn, där fadern var guvernör. Gift vid 16 års ålder med Gustaf Oxenstierna, som kom att efterträda hennes far på guvernörsposten i Reval. Gustaf Oxenstierna var brorson till Axel Oxenstierna, Sveriges verkliga styresman efter Gustav II Adolfs död 1632 och under drottning Kristinas förmyndarregering. Vid makens död 1648 blev hon ensam förvaltare för sina omyndiga barns förmögenhet, och snart också för den egendom hon ärvde efter fadern.
Danska ministern rapporterade i November 1649, om ett rycktat giftermål mellan hertig Carl Gustaf och Maria De la Gardie, och Ebba Brahe skrev 31 Januari 1652: "mäd Maria ågh härtigken är än ovist, då jagh någhe förnimmer skal min k. dåter som en af hänas nämsta kärasta förvanter är få först vetat." Detta var möjligen ett förslag från Kristina, som ville avleda sådana planer mot henne själv. Maria var 1651-1654 öfverhofmästarinna hos drottning Khristina.
Maria Sofia Oxenstierna understödde försvenskningspolitiken i Skåne efter 1658 genom att förvärva gods i Skåne. 1667 köpte hon bl.a. Krapperup samt stenkolsbrott i närheten och började där en rationell gruvdrift. Hon bröt stenkol i Skåne som hon sålde till fyrmyndigheterna och exporterade. Hon byggde skepp, exporterade timmer och spannmål, anlade pappersbruk och tillverkade linolja.
Hon var bosatt på Tyresö slott, som hon ärvt vid makens död 1648. Där bedrev hon stor industriell verksamhet. Hon styrde jordbruk från båda sidor om Östersjön och intresserade sig för nya brukningsmetoder, boskapsavel och trädgårdsskötsel. Uppmuntrad av brodern Magnus Gabriel gjorde hon en studieresa till Holland för att studera näringslivsfrågor. Henens mest framgångrika företag var textilindustrin, som drevs med energin från Nyfors och andra vattenfall vid Tyresö; med hjälp av entreprenörer och yrkeskunniga anställda arbetade hon där på 1670-talet upp en storproduktion av tyg och kläde som hon sålde till armén. Bland annat levererade hon kläde till armén. Vidare bedrev hon vantmakeri, mässingsbruk, oljeslageri m.m.
Hon var inblandad i en del processer mot fogdar och förvaltare, som hon klarade bra. under häxprocessen i Stockholm 1676 anklagades hon, såväl som Maria Eufrosyne av Pfalz av en "cörperligen besatt piga" (Lisbet Carlsdotter) för att ha stämplat mot kungen med Satans hjälp, något som dock snabbt avvisades av Riksrådet.
Vid Karl XI:s reduktion drogs en stor del av hennes tillgångar in till kronan. Hon förlorade sin förmögenhet. Maria Sophia De la Gardie har ibland kallats Sveriges första kvinnliga storföretagare. Maria Sophia De la Gardie klagade i ett brev över reduktionen och kallade det "orättvist och obarmhärtigt" att "min bror (dvs Magnus Gabriel) skulle mista i Livland det min salig herr far själv tagit av fienden, polacken, och därtill hela Ingermanland, som min salig herr far låtit komma till Sverige. O otacksamma ständer och folk, som en så ärlig man har med liv och blod tjänt".
Referenser
- Ellen Fries, "Svenska Kvinnor" (utg av S.Björklund, 1920).
- http://runeberg.org/sqvinnor/0133.html
- http://www.lansmuseum.a.se/utstallningar/annatliv/annatliv3.cfm?in_idnr=p05&in_idnr=p05
- Jan Guillou, "Häxornas försvarare".