Mandeism

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Mandeism (eller mandaeanism) är en gnostisk religion med ungefär 100 000[1] utövare i hela världen, främst i Irak, södra Iran och i Sverige. Mandeismen har sitt ursprung i senantiken under 200- och 300-talen med Manda d'Haije som frälsare som enligt mandeismen sändes till jorden för ett erbjuda människorna den insikt eller gnosis som kan befria själen från fångenskapen i materien och återföra den till dess ursprung i den himmelska ljusvärlden. De troende kallas ibland Sabier av det arameisk-mandeiska ordet "Sabe" för "döpt" (i vatten).

Mandeismen innehåller gnostiska, judiska, kristna, babyloniska, forniranska (persiska) element (inklusive zoroastrism), och är i den bemärkelsen en synkretistisk religion.

Johannes döparen är en centralperson som vördas och ibland betraktas som instiftare i den meningen att mandeerna skulle vara ättlingar till Johannes lärjungar, som i likhet med många andra judar flyttade till Babylon efter att romarna krossat och förbjudit judendomen i Palestina efter det sista stora judiska upproret under Bar-Kochba 132 – 135. Med sig till Babylon skulle mandeerna ha tagit med sig Johannes hemliga lära. Även Mani anges som grundare, men ska ha brutit med läran genom att vidareutveckla den till manikeismen. Mandeismens heliga skrifter – Ginza och Adamsboken (första människan på jorden) – är skrivna på östarameiska och sammanställdes troligen på 600-talet. Ordet "manda" betyder "hemlig insikt". Ginza kallas också Ginza Raba som betyder "stora skatten" den innehåller psalmer, religiösa och teologiska förklaringar.

Det viktigaste sakramentet är dopet genom nedsänkning i rinnande vatten, något upprepas flera gånger under den troendes livstid. Dopen i Irak sker vanligen i floden Tigris, som rituellt kallas för Jordan. Floderna som har sina källor i de kurdiska bergstrakterna anses symboliskt springa upp i de himmelska ljusregionerna. Mandeismen är utpräglat dualistisk som i gnosticismen och motsatsparen gott–ont, ljus–mörker, själ–materia är därför viktiga. Läran innefattar förbud mot att häda, döda, begå självmord, stjäla, ljuga, begå äktenskapsbrott, skilsmässaoch begå våldshandlingar,.

I Iran och Irak har mandeismen av och till inte erkänts av de ländernas islamska institutioner som en abrahamitisk religion. De har därför inte haft rätt till egna skolor, deras äktenskap godkänns inte och deras barn betraktas som utomäktenskapliga. Emellanåt har emellertid muslimer betraktat dem som ättlingar till de mytiska sabéerna, som omnämns i Koranen och tolkande verk.

Mandeer började under 1990-talet komma som flyktingar till Sverige och kallar sig här al-mandaer, Mandeiska föreningar finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Föreningen i Stockholm ger ut tidskriften Alsada.

Referenser

  1. Henrik Ennart (2007-05-23). ”Hotad minoritet får svensk fristad”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_15522141.asp. Läst 2007-12-21. 

Externa länkar

Se även

Personliga verktyg