Långsvansad vessla
Från Rilpedia
| ?Långsvansad vessla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 Mustela frenata
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Mårddjur Mustelidae |
| Släkte: | Mustela |
| Art: | Långsvansad vessla M. frenata |
|
|
|
| §Mustela frenata Auktor: Lichtenstein, 1831 |
|
 utbredningsområde
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Långsvansad vessla (Mustela frenata) är en art i släktet Mustela som tillhör familjen mårddjur. Den är nära släkt med hermelinen.
Innehåll |
Utseende
Denna art har en långsträckt kropp och jämförelsevis korta extremiteter. Den liknar i storlek och pälsfärg hermelinen men har en längre svans. I vesslans norra utbredningsområde byter den pälsen under vintern. På sommaren är pälsen ovanpå mörkbrun och på undersidan vit eller gulaktig. Svansens spets är svart. Vinterpälsen är med undantag av den svarta svansspetsen vit. Vuxna individer är 20 till 30 cm lång och 90 till 360 g tung. Sedan tillkommer en 8 till 20 cm lång svans.
Utbredning och habitat
Artens utbredningsområde sträcker sig från södra Kanada över USA och Centralamerika till Guyana och Bolivia. I Kanada och norra USA lever vesslan bredvid hermelinen. Djuret förekommer i olika habitat med föredrar öppna gräsmarker med buskar, oftast i närheten av vattendrag. Arten lever även vid skogens kant och på jordbruksmark men undviker täta skogar och torra områden som öknar.
Levnadssätt
Djuret är huvudsakligen aktivt på natten men jagar ibland på dagen. Som viloplatser tjänstgör håligheter i träd, mindre grottor eller gryt av andra djur. Långsvansade vesslor lever ensam och har egna territorier. Dessa territorier övertäcker ibland varandra, särskild mellan hanar och honor, men utanför parningstiden har de tillhörande individer oftast ingen kontakt med varandra.
Föda
Denna vessla är en snabb och smart jägare. Med sin smala kropp kommer den även i bon av mindre bytesdjur. Djuret jagar huvudsaklig på marken och har bara en mindre utvecklad förmåga att klättra. För att hitta bytet använder vesslan sin särskild utvecklad hörsel och luktsinne.
Bytesdjuren utgörs huvudsakligen av möss och andra gnagare eller andra mindre däggdjur. Vesslan jagar även bomullssvanskaniner, fåglar och kräldjur.
Fortplantning
Parningen sker mellan juni och augusti. Sedan vilar de befruktade äggen fram till nästa mars. Efter dräktigheten som varar i ungefär 27 dagar föder honan i april eller maj tre till nio (i genomsnitt sex) ungar. Ungarna är vid födelsen blind och hjälplös med utvecklar sig snabb. Honan sluter efter ca 36 dagar att ge di. Feminina ungdjur blir efter tre till fyra månader könsmogna och har redan i sitt första år möjligheten att para sig. Unga hanar blir vid ett års ålder könsmogen.
Den långsvansade vesslan och människor
Människor är huvudsakligen positivt inställt gentemot långsvansade vesslor, trots att dessa djur ibland dödar tamhöns, men de jagar i huvudsak smågnagare som betraktas som skadedjur. Pälsen, speciellt den vita vintervarianten, används för klädestillverkningen men i mycket mindre mått än till exempel hermelinens päls. Beståndet betraktas som stabil och arten listas inte som hotad.
Källor
- artikeln är huvudsaklig en översättning av motsvarande artikeln på tyskspråkiga Wikipedia.
- ↑ Mustela frenata på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (1996). version 10 maj 2006.
