Lyrik

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Lyriker)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Dikt av Sapfo.

Lyrik är, jämte epik och dramatik, en av skönlitteraturens tre klassiska huvudgenrer. Lyrik utgörs ofta av korta, koncentrerade, poetiska texter som försöker förmedla en bild eller en känsla. Lyrik ger ofta en känsla av direkt, personlig, närvaro, och riktas sällan till en större grupp.

I modern lyrik finns inga regler som behandlar hur man skriver lyrik, utan skrivandet är fritt; i äldre tider var formen mer bunden och behandlades akademiskt i ämnet poetik. Ibland sätts lyriken som motsats till prosan, i betydelsen poetisk versdikt, men då måste det medges att det förekommer flera blandgenrer, som prosadikter. Den äldsta episka genren, eposet, samt dramat långt in till modern tid, författades emellertid på bunden vers, och prosan var förbehållen alster som saknade skönlitterära ambitioner.

Ordet lyrik kommer av att man till en början framförde verken i ackompanjemang av lyra; på engelska betyder ordet lyric fortfarande låttext, medan genren kallas poetry. Opera kallades länge i Sverige för lyrisk teater.[1]

Den antika grekiska lyriken bestod till den största delen av texter som var avsedda att sjungas. Sapfo räknas som den viktigaste grekiska lyrikern.[2] Det är först under romersk tid, i till exempel Horatius' lyrik, denna koppling till musik försvunnit. Under de följande tvåtusen åren har den mesta lyriken skrivits utan koppling till musik.[3] Några undantag är trubadurer och de medeltida balladdiktarna.

Innehåll

Lyrikgenrer

Bunden vers

Fri vers

Prosadikt

Se även

Källor

  • Staffan Bergsten & Lars Elleström (2004), Litteraturhistoriens grundbegrepp

Fotnoter

  1. Staffan Bergsten & Lars Elleström (2004), Litteraturhistoriens grundbegrepp, s. 121
  2. Staffan Bergsten & Lars Elleström (2004), Litteraturhistoriens grundbegrepp, s. 120
  3. Staffan Bergsten & Lars Elleström (2004), Litteraturhistoriens grundbegrepp, s. 121


Personliga verktyg