Ljungs slott
Från Rilpedia
Ljungs slott, beläget i Ljungs socken i Linköpings kommun, Östergötland.
Historik
Huvudbyggnaden uppfördes 1774 av sten, i tre ljusgula våningar, varav bottenvåningen är rusticerad, med valmat mansardtak och konsolburen balkong med ett elegant smidesräcke som accent över portalen, flankerad av låga envåningsflyglar, efter ritningar av hovintendenten Jean Eric Rehn. Byggherre var Axel von Fersen d.ä.. Byggnaderna uppfördes under en tjugoårsperiod.
Den tidigare sätesgården, numera den s.k. Ljungbyggningen vid Medevi brunn dit den flyttades, låg invid Ljungs kyrka, men det nya herresätet uppfördes på sin nuvarande plats vid en krökning av Motala ström. Det är placerat på ett krön av strandsluttningen och från mangårdsbyggnaden utgår en allé (vid sidan av två andra) fram till Ljungs kyrka från 1798, vilken på så sätt knyts till den feodala miljön. Mellan slottet och Motala ström finns en engelsk park. Göta kanal kom att dras över slottets marker. Stora delar av den ursprungliga inredningen från 1780-talet är bevarade och Ljungs slott anses vara en de viktigaste slottsbyggnationerna från den gustavianska epoken och byggnadsminnesförklarades 1989.
I början av 1600-talet var Ljung en obetydlig skattegård, köptes 1642 av friherre H. Hamilton, blev då frälse och bebyggdes till säteri. 1665 såldes det till friherre Lars Jespersson Kruus änka Agneta Horn (1629–1672) (känd som författare till Agneta Horns lefverne). Säteriet övergick med hennes dotter Anna Kruus till presidenten friherre Claes Fleming (1649-1685) och såldes 1730 efter hans son greve H. Flemings död till presidenten Hans von Fersen (1683–1736), greve till Ljung och friherre till Steninge. Under hans tid tillökades godset med flera hemman och gjordes 1747 av hans änka till fideikommiss för yngre sonen. Det innehades sedermera av riksrådet greve Axel von Fersen d.ä. (1719–1794), som genom köp ytterligare tillökade godset, hans son riksmarskalken, greve Axel von Fersen d.y. (1755–1810), dennes broder excellensen greve Fabian Reinhold von Fersen (1762–1818) samt dennes båda söner var efter annan till 1839, då grevliga Fersenska ätten utgick på manssidan och Ljung övergick genom de senares syster till greve K. A. Gyldenstolpe. Dessa makar förskingrade de stora Fersenska fideikommissen, och Ljung såldes, betydligt förminskat, till kammarherren K. von Mecklenburg (död 1890). Dennes änka, Helena von Mecklenburg, som förvärvade åt Ljung en ej odelat smickrande uppmärksamhet, avyttrade 1906 godset till herrar Elon Larsson och Fr. Rosin. Deras ägartid blev dock ej lång.
I augusti 1908 såldes Ljung till ett konsortium, bestående av godsägaren A. Lindström, riksdagsmannen G. Andersson i Kolstad och brukspatronen O. Lundquist på Bona. Omedelbart efter detta köp övertogs huvudgården med utgårdarna Nybble, Släta postgård och Norrby av A. Lindström. De till egendomen hörande vattenfallen i Motala ström hade Larsson och Rosin sålt till SJ och skogen till staten. Enskilda personer övertog de flesta förut till Ljung hörande utgårdarna.
Nuvarande förhållanden
De nu omöblerade rummen speglar slottets dramatiska och spännande historia. Mycket finns bevarat såsom kakelugnar, dörrar, dörröverstycken och målade golv. Slottet är privatägt men visas sommartid av föreningen Ljung Slotts Bevarande. Gårdsarealen är mycket stor. Lantbruket drevs av Nordenhed med bl.a Karl Henrik Gustafsson, med examen från Västerby Skogsbruksskola i Brokind, Linköping som skogs- och lantarbetare på säteriet under åren 1968-69.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ljung, 1904–1926 (Not).
