Leopold III av Belgien
Från Rilpedia
Leopold III av Belgien, född 3 november 1901, död 25 september 1983, Belgarnas konung 1934-1951. Han kröntes 23 februari 1934. Son till Albert I av Belgien och Elisabeth av Bayern.
Han försökte utjämna motsättningarna mellan valloner och flamländare i Belgien.
Under andra världskriget vägrade han följa regeringen i landsflykt. Han levde som krigsfånge på slottet Laeken fram till den allierade invasionen 1944, då han med sin familj fördes till Österrike av tyskarna. Han befriades 1945 men på grund av motstånd från vänsterpartierna kunde han inte återvända till Belgien. Han anklagades för samarbete med tyskarna och för att att ha haft sympatier för fascismen eftersom han 1940, villkorslöst och mot parlamentets vilja, lämnade över landet till nazisterna. Han bosatte sig i Schweiz och hans bror, prins Charles, inträdde istället som regent.
I en folkomröstning 1950 fick fortsatt monarki i landet majoritet, men när Leopold återvände till Belgien blev det stora protester och oroligheter, och 1951 abdikerade Leopold till förmån för sin son, Baudouin I.
Gift med 1) (borgerligt i Sverige 4 november 1926, kyrkligt 10 november samma år i Belgien)
- Astrid av Sverige född 1905, död 1935
Barn
- Josephine Charlotte av Belgien, storhertiginna av Luxemburg, född 1927, död 2005
- Baudouin I av Belgien, född 1930, död 1993.
- Albert II av Belgien, född 1934.
Gift med 2) (11 november 1941)
- Lilian Baels, född 1916, död 2002
Barn
- Alexander av Belgien, född 1942
- Marie Christine av Belgien, född 1951
- Marie Esmaralda av Belgien, född 1956
Anfäder
Denna biografiska artikel om en kunglighet är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
| Företrädare: Albert I av Belgien |
Belgiens regenter 1934–1951 |
Efterträdare: Baudouin I av Belgien |
