Lars Norén
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Lars Norén, född 9 maj 1944 i Stockholm, uppvuxen i Genarp, Skåne, är en svensk dramatiker som skrivit för teater, radio och tv. Han har varit regissör vid Dramaten och från årsskiftet 1999 till 2007 konstnärlig ledare vid Riksteatern.
Innehåll |
Biografi
Norén framträdde för första gången med diktsamlingen Syrener, snö (1963). Hans lyrik under 60-talet präglades av vilt framvällande ordmassor, ibland närmast psykedeliska strömmar av fantasier korsade med kyliga och "objektivt" redogörande avsnitt. Inspiration hämtades bland annat från franska författare som Henri Michaux och Raymond Roussell. Vistelser på mentalavdelningar, för behandling av en ungdomspsykos, finns också närvarande i motivkretsen. Denna tidiga period i Noréns lyriska produktion benämns ibland "schizz-poesi".
Romanerna Biskötarna (1970) och I den underjordiska himlen utspelar sig i ett samtida Stockholm befolkat av outsiders, prostituerade, kriminella och narkomaner och kretsar kring kontaktsökande, förnedring, kriminalitet och sex: person- och motivkretsarna och den ibland kyliga direktheten pekar fram mot hans senare dramatik. Under 70-talet var Norén mest känd som poet, och en viktig förebild för andra svenska lyriker vid den tiden. Efter kärleksdikterna i Hjärta i hjärta (1980) övergav han lyriken och koncentrerade sig på en verksamhet som dramatiker och senare också regissör.
Lars Norén har skrivit pjäser som till exempel Personkrets 3:1, Kaos är granne med gud och Natten är dagens mor. De två sistnämnda med delvis självbiografiskt innehåll. Hans pjäser är realistiska och ofta familje- och relationsdramer om människor nere på samhällets botten - eller i materiellt ombonade men emotionellt osäkra medel- och överklassförhållanden. Hans senare verk kretsar kring möten och tid i mänskliga rum. Han har varit konstnärlig ledare för RiksDrama på Riksteatern, men avgick från detta uppdrag 2007. 1 juli 2009 tillträder han som ny konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg.
I april 2008 utgav Lars Norén dagboksanteckningar från perioden augusti 2000 till juli 2005 i bokform under titeln "En dramatikers dagbok", med en omfattning av 1680 tättskrivna sidor. Noréns tillvaro under denna tid präglades kraftigt av kritiken mot hans pjäs 7:3 med dess inslag av nazism och antisemitism iscensatta i tal på scenen, och kritiken mot Noréns och Riksteaterns eventuella roll i att ha möjliggjort den händelseutveckling som ledde till Malexandermorden. Boken blev mycket uppmärksammad och omdebatterad eftersom den dels var mycket självutlämnande, och dels innehöll kritiska och negativa omdömen om en del svenska kulturpersonligheter och medieaktörer, även sådana som räknats till Noréns bekantskapskrets.[1][2]
Han var värd för Sommar i Sveriges Radio P1 19 juni 2005.
Lyrik
- 1963 Syrener, snö
- 1964 De verbala resterna av en bildprakt som förgår.
- 1966 Encyklopedi
- 1968 Stupor. Nobody Knows You When You're Down and Out
- 1969 Revolver
- 1972 Solitära dikter
- 1972 Viltspeglar
- 1973 Kung Mej och andra dikter
- 1974 Dagliga och nattliga dikter
- 1976 Dagbok
- 1976 Nattarbete
- 1978 Order
- 1979 Murlod
- 1980 Hjärta i hjärta
Prosa
- 1968 Salome, Sfinxerna
- 1970 Biskötarna
- 1972 I den underjordiska himlen
- 2008 En dramatikers dagbok
Dramatik
- 1968 Kingdom Hotell
- 1970 En hungersaga
- 1971 Amala Kamala
- 1972 Box ett
- 1973 Röster
- 1973 Fursteslickaren
- 1977 Dräneringen
- 1978 Modet att döda
- 1978 Akt utan nåd
- 1979 Depressionen
- 1979 Orestes
- 1981 En fruktansvärd lycka
- 1981 München - Athen
- 1981 Underjordens leende
- 1982 Natten är dagens mor
- 1982 Kaos är granne med Gud
- 1982 Demoner
- 1982 Vilstolen (Aska)
- 1983 Nattvarden
- 1983 När de brände fjärilar på lilla scenen
- 1983 Hämndaria
- 1984 Stillheten
- 1984 Claudio (Mantegna Portofolio)
- 1985 Komedianterna
- 1986 Tidens blommor
- 1987 Endagsvarelser
- 1987 Hebriana
- 1988 Höst och Vinter
- 1988 Bobby Fisher bor i Pasadena
- 1988 Och ge oss skuggorna
- 1989 Sanning och konsekvens
- 1989 Sommar
- 1990 Så enkel är kärleken
- 1990 Chinnon
- 1991 Den sista kvartetten
- 1991 Tiden är vårt hem
- 1991 Lost and found
- 1991 Löven i Vallombrosa
- 1992 Morire di -
- 1992 Sterblich
- 1993 Skalv i fjärran
- 1994 Rumäner
- 1994 Blod
- 1994 En sorts Hades
- 1994 Kliniken
- 1994 Trio till tidens ände
- 1996 De saknade
- 1997 Personkrets 3:1
- 1998 7:3
- 1998 Under
- 1998 Skuggpojkarna
- 2000 Om detta är en människa (Primo Levi)
- 2000 November
- 2000 Akt
- 2000 Kommer och försvinner
- 2001 Tristano/Stilla vatten
- 2001 Detaljer
- 2001 Måsen (Tjechov)
- 2002 Tyst musik
- 2002 Kyla
- 2002 Stilla Vatten
- 2004 Krig
- 2006 Terminal 3 och Terminal 7
- 2006 Lille Eyolf(Ibsen)
- 2007 Hamlet(Shakespeare)
- 2007 Distans/Om ljuset
- 2007 Fördold
TV-pjäser
- Modet att döda 1980
- Natten är dagens mor 1984
- Kaos är granne med gud 1984
- Komedianter 1987
- Ett sorts hades
- Bobby Fischer bor i Pasadena 1990
- Som löven i Vallombrosa
- Personkrets 1999
- Skuggpojkarna 2000
- Kyla 2005
Radiopjäser
- Hämndaria 1987
Priser och utmärkelser
- Carl Emil Englund-priset 1969
- Aftonbladets litteraturpris 1971
- Gerard Bonniers lyrikpris 1978
- De Nios stora pris 1980
- Aniara-priset 1982
- Kellgrenpriset 1985
- Pilotpriset 1994
- Svenska Akademiens nordiska pris 2003
Källor
- ↑ Svenska Dagbladet 25 april 2008: Lars Norén har bäddat för bråk
- ↑ Svenska Dagbladet 25 april 2008: Norén - vår tids känsligaste radar (recension skriven av Carl-Johan Malmberg)
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Lars Norén
