Från Rilpedia

Kyrkliga Folkpartiet (kfp) var under 1930-talet ett parti som sade sig förespråka ”verklig högerpolitik”, till skillnad från Högerpartiet, som ansågs vara alltför moderat. Partiet var kungavänligt, försvarsvänligt, för nykterhet och mot ”osedligt leverne” och motståndare till parlamentarismen.

De frågor kfp drev handlade dock i första hand om kyrkliga frågor, bland annat katekesundervisning i skolan. [1]

Kyrkliga folkpartiet bildades 1930 runt tidskriften Göteborgs Stifts-Tidning vars redaktör var Ivar Rhedin, kyrkoherde i Säve.

I andrakammarvalet 1932 ställde man upp med en valsedel som toppades av fyra präster i Göteborgs stift. Partiet fick 8 911 röster (0,36 %). De flesta av dessa röster (5 633 stycken) fick man i Göteborgs stad och Göteborg och Bohus län.

När partiet inför andrakammarvalet 1936 sökte registrera sig under namnet Kyrkliga valförbundet kunde man endast uppvisa en medlemsförteckning med 577 namn, vilket var lägre än det föreskrivna antalet (1 000 medlemmar). Medlemslistan finns kvar och visar att partiet främst hade medlemmar i Göteborg och Västsverige.

En av dem som återfanns i denna matrikel var skräddaren Allan Kanje, från Varberg. Kopplingen mellan partiet och Kanje blev en het potatis i Varberg, våren 2005 då kommunstyrelsen beslutade namnge en gång- och cykelstig vid Varbergs fästning efter denne. Socialdemokraterna i Varberg hävdade att Kyrkliga Folkpartiet hade dokumenterade och klara nazistiska uppfattningar – något som bestreds av företrädare för den politiska majoriteten. – Det var ett kyrkligt parti och inget annat, hävdade t ex kristdemokraten Karl-Gunnar Svensson].

1936 försvann partiet från offentligheten och verkar snart därefter ha upphört.

Referenser

• Tobias Hübinette: Den svenska nationalsocialismen. Medlemmar och sympatisörer 1931-45, Carlssons förlag, Stockholms 2002, sid. 11. ISBN 91-7203-472-6. 
• Heléne Lööw: The social structure of a small right wing religious party in Western Sweden: Kyrkliga Folkpartiet in the 1930´s, 1988.