Kvasar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av Hubble-teleskopet
En konstnärs tolkning av en kvasargalax

En kvasar är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna. Den överglänser sin värdgalax så mycket att denna inte tidigare kunnat observeras. Först med CCD-teknik och senare adaptiv optik har många värdgalaxer kunnat påvisas.

Detta energiutstrålande objekt i universum avger enorma mängder elektromagnetisk strålning från radiovågor till gammastrålning. Det är faktiskt inte ovanligt för en ensam kvasar att utstråla energi på en nivå, som motsvarar flera hundra vanliga galaxer tillsammans. Själva kvasaren är ett förhållandevis litet objekt, men många ligger på ofantligt stora avstånd från oss sett.

I ett vanligt teleskop ser en kvasar ut som en väldigt svag stjärna, som strålar från en punkt i förhållande till observatören, eftersom den är så avlägsen. Kvasarer har också de starkaste rödförskjutningar som uppmätts. Rekordet är z = 6,42 [1](Walter et al 2003).

Med ett så stort energiflöde krävs också en stor energikälla och inga andra teorier än att kvasarer är aktiva galaxkärnor, har framlagts som skulle kunna förklara ett fenomen av denna storlek. Det rör sig alltså om ett supermassivt kompakt objekt omgivet av en ackretionsskiva i centrum av en galax. Strålningen kommer sig av att det förmenta svarta hålet sliter sönder och slukar stjärnor och annan materia runt sig, vilket avger enorma mängder energi.

Historik

De första kvasarerna hittades i slutet av 1950-talet, men inte förrän 1962 kunde man efter att ha konstaterat rödförskjutningen, identifiera dem som ett separat fenomen. Rödförskjutningen anger hur fort ett objekt avlägsnar sig från betraktaren och kan användas för att gissa avståndet till objektet, i detta fallet antydde förskjutningen att fenomenen måste vara mycket avlägsna. Det dröjde ändå ända till 1980-talet innan något liknande konsensus om kvasarernas natur uppnåddes.

Namnet, även QSO, kommer från "KVAsistellAR" respektive "kvasistellärt objekt", vilket kom att beteckna dessa svårförståeliga "nästan-stjärnor".

Noter och referenser

  1. Walter, F., Bertoldi, F., Carilli, C., för Nature 2004. astro-ph/0307410

Externa länkar

Personliga verktyg