Kungliga Vetenskapsakademien

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kungl. Vetenskapsakademien)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) är en svensk oberoende organisation, grundad 1739, vars uppgift är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Av hävd tar akademien särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik. Akademien strävar efter att allmänt öka utbytet mellan olika discipliner och förståelsen för deras särart.

Akademien fullgör denna uppgift företrädesvis genom att:

  • sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning
  • delta i samhällsdebatten rörande utbildning och forskning
  • dela ut priser, belöningar och stipendier samt
  • driva vetenskapliga institutioner och projekt.

Akademien håller nära kontakt med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt främjar även i övrigt internationellt vetenskapligt samarbete.

Kungliga Vetenskapsakademien
Foto: Ave Maria Mõistlik, 2005

Innehåll

Historik

Kungl. Vetenskapsakademien grundades 2 juni 1739 efter utländska förebilder av sex vetenskapsmän och politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, Sten Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm. De första att väljas in i akademien efter dess grundande blev Anders Celsius och Samuel Klingenstierna, även om Nils Reuterholm blev den första att under högtidliga former introduceras i akademien.[1] De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar av hattpartiet, som stred för merkantilismen, och vetenskapsmän, som var påverkade av upplysningen, och det fanns till en början planer på att kalla akademien för en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt.[2] Därför utgavs också Vetenskapsakademiens Handlingarsvenska, och inte på latin, som var det språk som vetenskapliga skrifter vanligen författades på under denna tid. Detta gällde exempelvis den då redan existerande Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som publicerade på latin ända fram till 1863.[3]

Från 1745 valde KVA också in utländska ledamöter. 1762 infördes de första bestämmelserna om begränsing av antalet ledamöter, som då sattes till 100. 1798 infördes indelning av ledamöterna i sju klasser, och antalet utländska ledamöter begränsades till 75. Sedan 1973 gäller regeln att antalsbegränsningen enbart tillämpas på ledamöter under 65 års ålder.[4]

Från grundandet 1739 till slutet av år 2008 hade sammanlagt 2803 ledamöter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utländska ledamöter. Varje ledamot tilldelas ett löpande ledamotsnummer, och två separata nummerserier används för svenska och utländska ledamöter. Före 1809 valdes ledamöter från östra rikshalvan, Finland, in som svenska ledamöter och under Svensk-norska unionen 1814-1905 valdes svenska och norska ledamöter in i samma kategori.

Akademien fick sina första egna lokaler 1828, i Westmanska huset vid Adolf Fredriks kyrka. Sedan 1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna i Frescati. Lokalerna är ritade av Axel Anderberg.[4]

Organisation

Ledamöter

Akademien utgörs av dess ledamöter. Idag finns c:a 400 svenska ledamöter, varav 175 får vara under 65 år, och 175 utländska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper och en klass för "humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap". Akademiens främste företrädare är preses, som biträds av tre vice presides - alla valda till dessa förtroendeuppdrag på viss tid. Tillsammans med den heltidsanställde ständige sekreteraren bildar de ett presidium. Ansvaret för verksamhetens utveckling och för effektiv användning av tillgängliga resurser vilar hos akademistyrelsen, vilken utgörs av presidiet och tio ledamöter som representanter för klasserna.

Ledning

KVA:s ledning består för närvarande (2009) av:[5]

Kansli och forskningsinstitutioner

Till sitt förfogande har akademien ett kansli med ett 30-tal anställda och med den ständige sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet. Akademien bedriver också forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitutioner; Abisko naturvetenskapliga station, Bergianska stiftelsen, Beijerinstitutet, Institut Mittag-Leffler, Kungl. Vetenskapsakademiens Institut för Solfysik och Centrum för Vetenskapshistoria. Inberäknat institutionspersonalen är ett 60-tal personer heltidsanställda vid akademien och ungefär lika många är visstidsanställda.

Priser

Presskonferensen i stora salen

Akademien delar årligen ut ett stort antal priser. De mest kända är Nobelpriset i fysik och kemi, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och Crafoordpriset. Arbetet med att utse nobelpristagare sker i akademins olika Nobelkommittéer.

Övriga priser

Vetenskapsakademien delar även ut ett stort antal övriga priser i form av:[6]

  • Äldre Linnémedaljen i guld: Utdelas såsom belöning för förtjänster inom akademien eller akademiens institutioner.
  • Stora Linnémedaljen i guld: Utdelas vart tredje år till någon synnerligen förtjänt svensk eller utländsk forskare på botanikens eller zoologiens område.
  • Letterstedtska medaljen i guld
  • Berzeliusmedaljen i guld
  • Carl XVI Gustafs medalj, "Pro Mundo Habitabili": Utdelas till svensk eller utländsk person för framstående insats gällande miljövård i vid bemärkelse eller för upplysande skrift i detta ämne.
  • Höpkenmedaljen i guld:Utdelas som belöning för utomordentliga förtjänster inom akademien eller de vetenskaper som omfattas av akademiens verksamhet.
  • Adelsköldska medaljen: För någon uppfinning eller arbete inom tekniska vetenskaper.
  • Arnbergska priset: Belöning för gott arbete i någon av de tekniska, ekonomiska eller statistiska vetenskaperna.
  • Svante Arrheniusmedaljen:Till svensk eller utländsk vetenskapsman, som utfört banbrytande forskning inom fysik eller kemi.
  • Sture Centerwalls pris: Belöning till personer som i naturskyddslagens anda gjort sig förtjänta om djurlivets fortbestånd i Sverige.
  • Edlundska priset: För forskningsarbeten inom matematik, astronomi, fysik eller kemi.
  • Gregori Aminoffpriset: Ett dokumenterat, individuellt bidrag inom det kristallografiska området
  • Göran Gustafssonprisen: fleråriga anslag till forskare i Sverige inom molekylärbiologi, fysik, kemi, matematik och medicin.
  • Hilda och Alfred Erikssons pris: För framstående forskningsinsats "för lindring av sjukdomar både på människor och djur".
  • Ingvar Lindqvistprisen: Lärarpris för sina engagerade insatser i matematik, fysik, kemi och biologi
  • Flormanska belöningen: För en tryckt avhandling över ett fysiologiskt eller anatomiskt ämne.
  • Letterstedtska författarpriset: För något originalarbete inom vetenskapens, litteraturens eller konstens område
  • Letterstedtska priset för översättningar: För någon under nästföregående kalenderår i tryck utgiven översättning till svenska av något förträffligt utländskt arbete
  • Lindbomska belöningen: För något arbete av särskild betydelse inom kemi eller fysik.
  • Lovénmedaljen: För i tryck utgivet synnerligen förtjänstfullt arbete inom den zoologiska vetenskapen.
  • Naturskyddsmedaljen (H Ax:son Johnson): För förtjänster om naturskyddet.
  • Rolf Schockprisen: En pristagare i logik och filosofi och en i matematik.
  • Sparreska priset: För belöning av vetenskapligt arbete av utmärkt förtjänst, utfört av forskare som ej uppnått tjugofem års ålder.
  • Strömer-Ferrnerska belöningen: Som belöning åt en svensk medborgare, vilken utfört framstående vetenskapligt arbete inom första eller andra klassens ämnesområde.
  • Söderbergska priset: Utdelas vartannat år inom ekonomi eller rättsvetenskap och vartannat år inom medicin till minne av Ragnar och Torsten Söderberg.
  • Söderströmska medaljen i guld: Belöning för utfört förtjänstfullt arbete på det nationalekonomiska området.
  • Tage Erlanders pris: För naturvetenskap och teknik
  • Tobias Priset: Tobiasstiftelsens pris och forskningsanslag på med syfte att ge pristagare förutsättningar att bedriva högklassig forskning kring problem av betydelse för sjukdomar som kan botas med benmärgstransplantation.
  • Wahlbergska minnesmedaljen i guld: Belöning åt personer, i främsta rummet svenskar, som på ett utmärkt sätt främjat de naturhistoriska vetenskaperna.
  • Wallmarkska priset: Såsom belöning för rön eller uppfinning som i någon märkligare mån befordrar vetenskapernas och näringarnas framsteg. Vetenskaper som därvid kan komma i fråga är matematik, astronomi, tillämpad mekanik, fysik, kemi, mineralogi och teknologi.

Lista över ständiga sekreterare

Följande personer har varit ständiga sekreterare för KVA:[7]

Se även

Källor

  • Eriksson, Gunnar; Frängsmyr Tore: Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2004 (swe). ISBN 91-46-21086-5 (inb.). Libris 9607250. 

Noter

  1. Nordisk familjebok, band 32 (1921), sp. 111, uppslagsordet Vetenskapsakademin
  2. Eriksson och Frängsmyr (2004), s. 153
  3. Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 395, uppslagsordet Vetenskaps-Societeten i Uppsala
  4. 4,0 4,1 Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 394, uppslagsordet Vetenskapsakademien
  5. ”Organisation”. Kungl. Vetenskapsakademien. http://www.kva.se/KVA_Root/swe/about/organisation/index.asp. Läst 17 april 2009. 
  6. Kungliga Vetenskapsakademiens hemsida
  7. Nordisk familjebok, band 32 (1921), sp. 100, uppslagsordet Vetenskapsakademin
  8. Nordisk familjebok, band 32 (1921), sp. 114, uppslagsordet Vetenskapsakademin

Externa länkar


Personliga verktyg