Kulturrelativism
Från Rilpedia
Kulturrelativism är en relativism med avseende på kulturer, uppfattningen om att ingen kultur är viktigare eller mer utvecklad än någon annan. Detta innebär att kulturer och kulturella fenomen bör förstås och bedömas utgående från sina standarder, värden, villkor och sammanhang. Inom antropologin populariserades kulturrelativismen framförallt av den tysk-amerikanske forskaren Franz Boas som en reaktion på den socialdarwinism som gärna av hans samtid användes för att rättfärdiga kolonialismen. Med kulturrelativism är det svårt att förklara kulturella framsteg eller misstag, vilket per definition kräver objektiva kriterier.
Motsatsen till kulturrelativism är således kulturobjektivism, tanken att det finns objektiva värden som tillåter värderingar av olika kulturer. Bland antropologer kan den metodologiska motsatsen sägas vara jämförande studier av olika kulturer.
Innehåll |
Kulturrelativism som metod
Som metod betyder kulturrelativism att man eftersträvar att studera kulturella fenomen på ett neutralt sätt och tolka dessa utifrån sina egna sammanhang. Det är en mycket vanlig ansats inom samhällsvetenskap.
Kulturrelativism som ideologi
Som ideologisk idealtyp betyder kulturrelativism att inga kulturer eller aspekter av kulturer är bättre eller sämre än några andra. I sin mest extrema position förnekar dess förespråkare således alla möjligheter att värdera en kulturell norm eller sedvänja mot en annan. Det vanliga är dock att inta positioner av starkare eller svagare kulturrelativism. Kulturrelativistiska argument framförs ofta i dagspolitisk debatt.
Som ideologi är kulturrelativistiska attityder vanligast bland vänstern på den politiska höger-vänster skalan. Särskilt vanligt är det bland vänstersympatiserande kretsar inom akademisk humaniora. Kulturelativism som ideologi är en central komponent hos samtida postmodernistisk, poststrukturalistisk och postkolonialistiska ideologier och sätt att se på världen.
Kritik av kulturrelativismen
Kulturrelativism som ideologi har blivit föremål för stark kritik inom åtminstone hela västvärlden. Kritikerna menar att kulturrelativismen används för att ursäkta kulturella synsätt, normer och sedvänjor som är grymma eller skadliga. Exempel på detta utgör värderingen av kvinnor, synen på straff och barnuppfostran och fenomen som hedersmord eller barnarbete. [1] Kritiker av kulturrelativism menar även att synsättet hindrar förståelse för hur olika kulturer och samhällen fungerar.
Kritiken mot kulturrelativismen kommer från både höger och vänster, men är vanligare från höger. Kritiken har varit så stark att ordet i vissa sammanhang kan betraktas som ett pejorativ.
