Kristianstads kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 56°0′N 14°8′O / 56, 14.133

Kristianstads kommun
Kristianstads kommunvapen
Kristianstads kommunvapen
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Kristianstads domsaga
Centralort Kristianstad
Kristianstads kommun i Skåne län
Folkmängd
 • Totalt
24:e av 290
77 977 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
81:a av 290
1 346,00 km²
1 251,72 km²
94,28 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
83:e av 290
62,2 invånare/km²
Kommunkod 1290
Webbplats kristianstad.se
Slogan Spirit of food
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]

Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.

Kommunen är ett betydande livsmedelscentrum. Kristianstad har flest livsmedelsföretag i landet.[källa behövs] Kommunen är belägen mitt i ett stort våtmarksområde med många unika djur- och växtarter. Stranden i Hanöbukten är landets längsta sandstrand.

Innehåll

Administrativ historik

Den 1 januari 1863 trädde 1862 års kommunalförordningar i kraft. Då indelades området för den nuvarande kommunen i 34 landskommuner och Christianstads stad. Denna den första kommunindelningen byggde på de uråldriga socknarna och på den år 1622 privilegierade staden.

1887 inrättades den forna staden Åhus som ett municipalsamhälle inom kommunen med samma namn. Samma år inrättades municipalsamhället Hvilan inom Norra Åsums landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom utbrytning ur kommunen. En del kvarstod dock som municipalsamhälle till 1928. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades, nämligen Tollarp 1913-1957 (i Västra Vrams landskommun) och Önnestad 1931-1966 (i kommunen med samma namn). 1941 inkorporerades Norra Åsum med Kristianstads stad, varvid municipalsamhället Vilan upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 lades de då 33 kommunerna samman till storkommunerna Araslöv, Degeberga, Everöd, Fjälkinge, Nosaby, Oppmanna och Vånga (av Oppmanna och Vånga, den nya kommunen fick båda namnen), Tollarp, Träne och . Åhus köping inkorporerade återstående del av Åhus landskommun, medan Kristianstads stad inte införlivade någon kommun i detta skede.

Kommunblocksreformen genomfördes i tre steg. 1967 lades staden samman med Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. 1971 infördes enhetlig kommuntyp i Sverige och då bildades Kristianstads kommun genom att staden lades samman med Åhus köping och kommunerna Everöd och Fjälkinge. Färdigbildning skedde 1974 då Degeberga, Tollarps samt Oppmanna och Vånga tillfördes kommunen.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.

Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs vapen i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.

Tätorter

Det finns 26 tätorter i Kristianstads kommun, vilket gör kommunen till Sveriges tätortstätaste kommun tillsammans med Sundsvalls kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Kristianstad 33 083
2 Åhus 8 984
3 Tollarp 3 170
4 Hammar 1 971
5 Fjälkinge 1 639
6 Önnestad 1 366
7 Degeberga 1 305
8 Norra Åsum 1 248
9 Färlöv 976
10 Gärds Köpinge 936
10 Viby 936
12 Everöd 855
13 Arkelstorp 772
14 Rinkaby 700
15 Vinnö 496
16 Balsby 407
17 Linderöd 396
18 Österslöv 381
19 Hammarslund 346
20 Yngsjö 341
21 Bäckaskog 308
22 Östra Sönnarslöv 291
23 Ovesholm 283
24 Huaröd 274
25 Torsebro 262
26 Vittskövle 230

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun
1810-2008
År Invånare
1810
  
31 571
1850
  
48 195
1900
  
56 017
1950
  
64 620
1980
  
68 886
1990
  
71 750
2000
  
73 786
2008
  
77 977
Källa: Kristianstad kommun - Befolkningsförändringar sedan 1980, Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.


Politik

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de senaste valen till kommunfullmäktige i Kristianstad kommun.

Kristianstads kommun hade i detta val totalt 50 fullmäktigemandat.

Valår m c fp s Grafisk presentation
1966 8 7 11 24
8 7 11 24

Kristianstads kommun hade i detta val totalt 61 fullmäktigemandat.

Valår m c fp s Grafisk presentation
1970 8 11 11 31
8 11 11 31

Kristianstads kommun hade i de här valen totalt 71 fullmäktigemandat.

Valår m c kd fp sd nyd åhp kf mp s v Grafisk presentation
%
Styrande
1973 10 19 7 34 1
10 19 7 34  
1976 11 17 10 32 1
11 17 10 32  
1979 15 13 10 32 1
15 13 10 32  
1982 17 12 6 35 1
17 12 6 35  
1985 16 11 10 33 1
16 11 10 33  
1988 13 10 9 4 34 1
13 10 9 4 34  
1991 19 8 3 8 4 29
19 8 3 8 4 29
1994 14 6 2 5 2 1 3 36 2
14 6 2 5 2   3 36 2
77,60
1998 15 4 6 6 2 4 3 26 5
15 4 6 6 2 4 3 26 5
77,99
2002 12 4 6 11 1 4 1 28 4
28 6  
12 4 11   4 4
77,63 s, kd, mp
2006 14 5 3 11 3 2 4 3 25 1
14 5 11 2 4
3 25   3 3
79,49 m, c, fp, åhp, kf

sd=Sverigedemokraterna, åhp=Åhuspartiet, kf=Kristianstadsbygdens Framtid

Källa: Valmyndigheten

Församlingar

Kyrkor

Inom kommunen finns följande kyrkobyggnader:


  1. Degeberga kyrka
  2. Djurröds kyrka
  3. Everöds kyrka
  4. Fjälkestad, Råbelövs slottskyrka
  5. Fjälkestads kyrka
  6. Fjälkinge kyrka
  7. Färlöv, Araslövs kyrka
  8. Färlövs kyrka
  9. Gustav Adolfs kyrka, Viby
  10. Huaröds kyrka
  11. Huaröds kyrkoruin
  12. Hörröds kyrka
  13. Hörröds ödekyrka (mariakapellet)
  14. Ivö kyrka
  15. Kiaby kyrka
  16. Kiaby, Bäckaskogs slottskapell
  17. Kristianstad, Heliga Korsets kapell
  18. Kristianstad, Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad
  19. Kristianstad, Näsby kyrka, Kristianstads kommun
  20. Kristianstad, Rödaleds kapell
  21. Kristianstad, Sankt Lukas kapell
  22. Kristianstad, Österängs kyrka
  23. Köpinge kyrka
  24. Linderöds kyrka
  25. Lyngsjö kyrka
  26. Maglehems kyrka
  27. Norra Strö kyrka
  28. Norra Åsum, Vilans kyrka
  29. Norra Åsums kyrka
  30. Nosaby kyrka
  31. Nymö kyrka
  32. Oppmanna kyrka
  33. Oppmanna, Perstorps kapell
  34. Rinkaby kyrka
  35. Skepparslövs kyrka
  36. Trolle-Ljungby kyrka
  37. Träne kyrka
  38. Vittskövle kyrka
  39. Vånga gravkapell
  40. Vånga kyrka
  41. Vä kyrka (Sankta Maria kyrka)
  42. Vä, Sankta Gertruds kapellruin
  43. Vä, Tings-Nöbbelövs kyrkoruin
  44. Västra Vrams kyrka
  45. Åhus, begravningskapellet
  46. Åhus, Elleköpinge kyrkplats
  47. Åhus, Sankta Maria kyrka, Åhus (Åhus kyrka)
  48. Åhus, Yngsjö kapell
  49. Äsphults kyrka
  50. Önnestads kyrka
  51. Österslövs kyrka
  52. Östra Sönnarslövs kyrka
  53. Östra Vrams kyrka

redigera


Vänorter

Mall:Landsdata Litauen Šiauliai, Litauen
Mall:Landsdata Tyskland Rendsburg, Tyskland
Mall:Landsdata Polen Koszalin, Polen
Mall:Landsdata Danmark Køge, Danmark
Mall:Landsdata Norge Kongsberg, Norge
Mall:Landsdata Finland Esbo, Finland
Mall:Landsdata Island Skagafjörður, Island
Mall:Landsdata Ungern Badafok, Ungern
Mall:Landsdata Tyskland Greifswald, Tyskland

Övrigt

Kristianstads kommun tillhör Öresundsregionen.

Källor

  1. ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 

Externa länkar


Personliga verktyg