Från Rilpedia

En kraton är en gammal och stabil del av en kontinentalplatta som överlevt sammanslagningen och delningen av kontinenter och superkontinenter under flera hundra miljoner år. En kraton kan sträcka sig ned till ett djup av 200 km. Kratoner återfinns vanligen i kontinenternas inre och bestod ursprungligen av magmatiska bergarter, exempelvis granit. Under årmiljoners gång kan dessa bergarter ha genomgått hydrotermal omvandling, och ett flöde av heta vätskor har gjort att olika malmer bildats genom en koncentrerad mineralbildning.

Namngivna kratoner, listade efter kontinent, omfattar bland annat:

• Australien
  • Altjawarrakratonen
  • Centralkratonen
  • Curnamonakratonen, södra Australien
  • Gawlerkratonen, centrala södra Australien
  • Pilbarakratonen, västra Australien
  • Yilgarnkratonen, västra Australien

• Amerika

• • Amazonaskratonen
  • Kanadensiska skölden (Prekambriska skölden)
  • Guyanaskölden
  • Nordamerikanska kratonen
  • Slavekratonen, Nordvästra Kanada
  • Superiorkratonen, Kanada
  • Wyomingkratonen

• Afrika
  • Arabiska kratonen
  • Kongokratonen, centrala södra Afrika
    • Bangweulublocket, Zambia
  • Kaapvaalkratonen, Sydafrika (3,6 - 2,5 Ga)
  • Kalaharikratonen
  • Saharakratonen, Algeria
  • Tanzaniakratonen
  • Västafrikanska kratonen
  • Zairekratonen
  • Zimbabwekratonen (3.5 Ga)

• Eurasia
  • Östeuropakratonen
    • Fennoskandiska urbergsskölden (eller baltiska skölden), del av Östeuropakratonen
  • Dharwarkratonen, India (3,4 - 2,6 Ga)
  • Östkinesiska kratonen
  • Indiska kratonen
  • Karelska kratonen, Finland (3.1 - 2.7 Ga)
  • Midlandkratonen i England och Wales
  • Nordkinesiska kratonen (2,5 Ga)
  • Sarmatiankratonen (3,7 - 2,8 Ga)
  • Siberiska kratonen
  • Sino-koreanska kratonen, norra Kina
  • Tarimkratonen, Kina
  • Volgo-uralska kratonen, Ryssland (3,0 - 2,7 Ga)
  • Yangtzekratonen
  • Nordatlantiska kratonen