Koptisk-ortodoxa kyrkan

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Koptisk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Koptisk kyrka i Amman, Jordanien.

Koptisk-ortodoxa kyrkan är den orientaliskt ortodoxa kristna kyrkan i Egypten. Koptiskan används traditionellt som kyrkospråk. Medlemmarna kallas kopter. Enligt traditionen är kyrkan bildad av evangelisten Markus omkring 42 e.Kr. Kyrkan leds av påven och patriarken av Alexandria, sedan 1971 Shenouda III, men även andra gör anspåk på titeln "påve och patriark av Alexandria". Mer än 95% av de kristna i Egypten tillhör denna kyrka.

Innehåll

Historia

Egypten var det land som den heliga familjen flydde till från Judeen, om vilket Matteusevangeliet 2 kap. berättar. Den egyptiska kyrkan som idag är mer än nittonhundra år, finns förutspådd i Jesaja i Gamla testamentet. De första kristna i Egypten var judar i Alexandria som Theophilus till vilken evangelisten Lukas riktar sig i inledningen till sitt evangelium. När kyrkan grundades av Markus under kejsar Neros regentstid omvändes ett stort antal egyptier till den kristna läran. Ifrån Alexandria spred sig tron i Egypten, och man har funnit fragment av Johannesevangeliet på koptiska från 200-talet samt andra kristna texter.

Kateketskolan i Alexandria

Kateketskolan i Alexandria är den äldsta kateketskolan i världen. Den grundades 190 av den lärde Pantanaeus, och den blev en viktig institution för religiös undervisning vid vilken Athenagoras, Clemens av Alexandria, Didymus den blinde, och Origenes undervisade. Origenes anses vara teologins fader och var verksam med jämförande bibelstudier och bibelkommentarer. Origenes skrev mer än 6000 bibelkommentarer utöver sin berömda Hexapla, det första exegetiska verket som är vetenskapligt. Vid skolan gavs även undervisning i matematik, naturvetenskap och humaniora.

Skolan återinvigdes 1893 med namnet The Theological college of the catechetical school of Alexandria. Den nya skolan är förlagd till Alexandria, Kairo, New Jersey, och Los Angeles, där koptiska prästkandidater och andra kvalificerade män och kvinnor undervisas i kristen teologi, historia, koptiska, och konst, inbegripet ikonografi, liturgisk sång, musik och tapetvävning.

Konciliet i Nicea

Under 300-talet började en präst från Libyen vid namn Arius en teologisk dispyt om Kristus natur, som spred sig över den kristna världen. 325 kallade kejsar Konstantin I till koncilium i Nicea för att lösa tvisten som uppstått, vilket ledde till en formulering av den kristna tron som kallas den nicenska trosbekännelsen. Trosbekännelsen som numera är antagen i hela den kristna världen[Ifrågasatt uppgift], är författad av påven och patriarken av Alexandria, Athanasius av Alexandria.

Vid konciliet i Konstantinopel 381 gjorde Timotheus I av Alexandria ett tillägg till trosbekännelsen.

Konciliet i Efesos

Vid det av kejsar Theodosios II sammankallade kyrkomötet i Efesos 431 fastställdes (gentemot Nestorios) att Maria får kallas Theotokos, "Guds moder", vilket innebar den alexandrinska teologins seger över den antiokenska. År 449 hölls ytterligare ett kyrkomöte i E. Också denna gång hade den alexandrinska teologin övertaget, men mötet vann inte allmänt erkännande och påven Leo I kallade det en "rövarsynod". Dess beslut undanröjdes genom kyrkomötet i Chalcedon 451 varvid Österns apostoliska kyrka urskildes. (monophysiter) Om det är beslutet om Theotokos som gett upphov till traditionen att jungfru Maria skall ha bott i Efesos i slutet av sitt liv, eller om traditionen bidrog till beslutet att förlägga mötet till E. Är icke klarlagt.

Konciliet i Chalcedon

Under den kristologiska striden anslöt man sig till de icke-chalcedonensiska kyrkorna, och denna kyrka och Ortodoxa kyrkan av Alexandria gick skilda vägar.

Arabernas erövrande av Egypten

Araberna erövrade Egypten 641. Under tiden då Koptiska kyrkan stått under Bysantinska riket hade den lidit[källa behövs]; egyptier hade torterats och dödats för att de ansågs vara heretiker. När araberna attackerade dem under befälhavaren Amr ibn al-As kämpade imperiets armé, men folket som förföljts var inte ovänliga mot sina nya härskare. De fick ställning som dhimmi ("skyddsfolk") och kallades "Bokens folk", och de tilläts utöva sin religion under skydd av sharia[källa behövs].

Trots de politiska omvälvningarna förblev Egypten ett huvudsakligen kristet land, men långsamt skedde en konvertering till islam. Vid slutet av 1100-talet var landet i stort sett muslimskt, med en kristen minoritet. Detta skedde efter kalifen Al-Hakim bi-Amr Allahs förföljelser och efter att arabiska blev tillåtet som liturgiskt språk av påven och patriarken Gabriel ibn-Turaik.

Kopternas villkor förbättrades under 1800-talets stabila förhållanden. Den koptiska församlingen upphörde vara en administrativ enhet och 1855 försvann Jizya-skatten, som varit den primära källan till kopternas underlägsenhet. Strax därefter började de att tjäna i den egyptiska armén. 1919 års revolution i Egypten är ett vittnesbörd om landets homogenitet med muslimsk och kristen befolkning.

Religionsutövning

Den koptisk ortodoxa kyrkans liturgi är en av de äldsta inom kristendomen, och dess tradition är fundamental då den anses ha kommit från Gud med de tio budorden. Det liturgiska språket är koptiska, medan arabiskan blivit vardagsspråket, men till deras liturgiska böcker finns översättningar till andra språk, och ibland används arabiska i gudstjänsten.

Koptiska, som var ett folkspråk under den tid då kristendomen nådde Egypten, förekom i flera dialekter. Den koptiska dialekt som används i Koptisk-ortodoxa kyrkan är bohairiska, som även var den dialekt som en av de äldsta koptiska handskrifterna var översatt till.

Skrifter

Vid sidan av Bibeln, används två liturgiska böcker; den koptiska liturgin och doxologins bok. Dessutom finns en bönebok, Agpeya, vari de böner finns som de kristna ber sju gånger om dagen, och påminner om den lutherska tidegärden.

Liturgi

Det förekommer flera liturgier i den koptiskt ortodoxa kyrkan. Markusliturgin är mest känd och anses vara äldst, och är uppkallad efter den evangelist som är kyrkans grundare. Ofta används den gammalkristna bysantinska liturgin, Basileiosliturgin, och ibland även Gregorius Nazianus-liturgier.

Gudstjänsten firas på söndagar, och inför denna måste de troende rena sig till det yttre och det inre. Mässan leds av en präst, och han biträds av diakoner. Under mässan ägnas jungfru Maria och helgonen kultisk vördnad. Under mässan sjungs hymner a cappella. Liksom inom de östligt ortodoxa kyrkorna är rökelsen ett viktigt inslag, men dess betydelse finns det olika förklaringar om. Liksom i lutherska kyrkan ber man Herrens bön, samt läser evangelier och nicenska trosbekännelsen. Till nattvarden används syrat bröd som bakas i en särskild ugn som kallas Betlehem. Efter nattvarden lovprisar församlingen Gud. Mässan avslutas med att prästen välsignar församlingens medlemmar med välsignat vatten.

Dagens koptiska kyrka

Den nuvarande påven och patriarken av Alexandria är Shenouda III. Den senaste grekisk-ortodoxa patriarken av Alexandria är Theodoros II av Alexandria. Det finns en liten koptisk katolsk kyrka som leds av patriarken av Alexandria. Därtill tillkommer andra kristna minoriteter i landet. Kopters välfärd och utveckling hämmas, som resten av den egyptiska befolkningen, av den repressiva statsutövningen som bedrivs av den egyptiska regimen.

Det finns omkring 60 miljoner koptisk-ortodoxa kristna i världen, varav de flesta bor i Egypten (omkring 15 miljoner), Etiopien (omkring 38 miljoner) och Eritrea (omkring 2 miljoner), men det finns även ett betydande antal i Nordamerika, Europa, Sudan, Israel och Australien. 1959 bröt sig Eritreas kyrka ur och bildade Eritreansk-ortodoxa kyrkan, och Etiopien bildade likaså Etiopisk-ortodoxa kyrkan på 1990-talet, och de har egna patriarker. Dessa tre bildar ett samfund med de andra orientaliskt ortodoxa kyrkorna.

Sedan 1980-talet har man upptagit samtal med de chalcedonensiska kyrkorna, och de har kommit fram till att grupperna använt olika terminologi för att beskriva samma sak. Sommaren 2001 kom Koptiska kyrkan överens med den grekisk-ortodoxa patriarken av Alexandria att ömsesidigt erkänna den andres dop och övriga sakrament.

I Koptiska kyrkan kan endast män prästvigas, och om de vill gifta sig måste detta ske före prästvigningen. I detta avseende liknar Koptiska kyrkan den östortodoxa.

Kyrkan präglas av den alexandrinska teologin med dess starka betoning av Kristi gudomlighet.[källa behövs]

Koptiska kyrkan firar jul 7 januari, vilken sedan 2001 är allmän helgdag i Egypten.

Se även

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.
Personliga verktyg