Kooperativa Förbundet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kooperativa Förbundet
Kooperativa Förbundets logotyp sedan 1995
Typ Ekonomisk förening
Huvudkontor Sverige Stockholm
Nyckelpersoner Lars Idermark, vd och koncernchef
Johnny Capor, ekonomi- och finansdirektör
Marie Wiksborg, personaldirektör
Kerstin Lager, kommunikationsdirektör
Pär Jansson, chef KF Detaljhandelsutveckling
Leif Linde, direktör KF Förbundskansli
Bernt-Olof Gustavsson, vd KF Fastigheter AB
Ivar Fransson, vd MedMera Bank AB
Maria Hamrefors, vd Norstedts Förlagsgrupp AB
Ulf Lindstrand, vd Akademibokhandelsgruppen AB
Bransch Konsumentkooperation
Historia
Grundat 1899
Ekonomi
Omsättning 24 428 miljoner kronor (2006)
Övrigt
Webbplats kf.se

Kooperativa Förbundet (vanligtvis förkortat till KF) är en konsumentkooperativ ekonomisk förening. Det är förbund för landets 48 konsumentföreningar vilka tillsammans har över 3 miljoner medlemmar.

Förbundet har spelat en viktig roll i det svenska samhället på olika sätt: detaljhandelsmässigt genom egen utveckling av detaljvaruhandeln, arbetsmarknadspolitiskt genom att trucksystemet försvann samt som stor arbetgivare i detaljhandel och industri.

Innehåll

Historia

Förbundet grundades 4 september 1899 på initiativ av G.H. von Koch med 43 deltagare från 41 kooperativa föreningar. Det första mötet ägde rum på restaurangen Gamla Runan som låg vid Brunkebergstorg.

Efter de första trevande decennierna inleddes under 1930-talet en stark expansion under Albin Johanssons ledning. Under förkrigstiden var det svårt att låna pengar på kreditmarknaden men då förbundet förfogade över medlemmarnas insatser skapades möjligheter till antingen förvärv av fabriksfastigheter eller byggandet av egna fabriker. Redan 1921 startade KF den första egna fabriken, Margarinfabriken i Norrköping, vilket bidrog till att KF kunde pressa ner marknadspriset på margarin. Tillverkning av varor under egna varumärken blev en nödvändig åtgärd genom att KF kom att utsättas för leveransblockader från viktiga leverantörer.

Efter andra världskriget fortsatte expansionen. Under 1950-1960 talen utvecklade man koncernen genom etablering av nya egna stormarknader och större butiker, dock till priset av att tusentals mindre affärer tvingades slå igen. Efter en långvarig, stark expansion var KF i början av 1970-talet en av Skandinaviens största koncerner med en omfattande verksamhet inom både detaljhandel, industri- och tjänstesektorn. KF:s produktion omfattade allt från mjöl och sylt till bildäck, WC-stolar och glödlampor som marknadsfördes under under egna varumärken som Helena Hector, Luma, Gislaved, Björnekulla, Stockmos, Nordchoklad, Vinson, Vinetta och Gustavsberg. Dessa såldes i de egna kedjorna Konsum, Domus, Obs! och Kvickly. KF:s varumärken blev kända i huvudsak genom den egna Annonsbyrån Svea. KF var också delägare i "folkrörelsernas" resebyrå Reso AB.

Genom att KF ökade marknadsutbudet med egen produktion kom allt fler varor att sjunka i pris för konsumenterna. Sverige liksom andra länder utanför Sverige var under mellankrigstiden mycket slutna ekonomier. Inhemsk produktion skyddades med restriktioner som tariffer och skyddstullar. Varupriserna hölls uppe av nationella och internationella truster. Under 1930-talet var KF det viktigaste affärsdrivande företaget i Sverige både som arbetsgivare och i detaljhandelsleden. Efter andra världskriget gick Västeuropa mot en ökad frihandel över nationsgränserna. Gradvis försvann de ekonomiska fördelarna med en egen produktion vilket fick stora konsekvenser för den svenska livsmedelsproduktionen som helhet som inte kunde möta konkurrensen från den allt större marknaden. Konsekvensen blev att KF:s egna produktionskostnaderna blev för höga och man blev tvungen att lägga ner eller sälja de tillverkningsenheter som man kunde hitta köpare till.

Verksamhet

Koncernens huvudkontor vid Slussen i Stockholm

Den 1 januari 2002 bildades dagligvarukoncernen Coop Norden i aktiebolagsform tillsammans med dansk och norsk kooperation, där Kooperativa förbundet ägde 42 procent av aktierna. Coop Nordens detaljhandelsverksamhet i Sverige drevs genom dotterbolaget Coop Sverige AB. Coop Norden har renodlats till ett nordiskt inköpsbolag med namnet Coop Trading och Coop Sverige drivs från och med den 1 januari 2008 som ett dotterbolag till Kooperativa Förbundet. I Coop Sverige ingår detaljhandelskedjorna Coop Konsum, Coop Nära, Coop Extra, Coop Forum och Coop Bygg. KF äger även dagligvarubutiken Daglivs i Stockholm.]

Idag driver Coop ungefär 55 procent av den konsumentkooperativa dagligvaruförsäljningen. Den övriga delen ägs och drivs av så kallade detaljhandelsdrivande konsumentföreningar (DDF-föreningar). Ett exempel på en sådan är Konsum Värmland. En konsumentförening som lämnat över detaljhandelsverksamheten till KF kallas istället för en Medlemsfrämjande förening (M-förening). Ett exempel på en sådan är Konsumentföreningen Stockholm.

I KF-koncernen ingår bland annat dotterbolagen MedMera Bank, KF Fastigheter, KF Invest, Vår Gård Saltsjöbaden, KF Föreningsrevision, Akademibokhandeln, Norstedts Förlagsgrupp, Bokus, Pan Vision och Tidningen Vi samt Daglivs.

KF idag

KF har idag omvandlats till en koncern med fokus på detaljhandel. Marknadsandelen för den konsumentkooperativa detaljhandeln har minskat under de senaste decennierna och uppgår idag till cirka 20 procent. År 2006 visade KF en vinst på drygt 700 miljoner kronor. Den finansiella ställningen är stark och soliditeten uppgick 2006 till över 40 procent.

Ideologiska principer

Kooperativa Förbundets logotyp 1967-1995

Kooperationens ursprungliga principer nedan har dock anpassats över tiden. Till exempel accepterar KF numera kreditkort. De ursprungliga principerna var:

  1. Öppet och frivilligt medlemskap
  2. Demokratisk förvaltning – en röst per medlem
  3. Återbäring i förhållande till gjorda köp
  4. Begränsad kapitalränta
  5. Kontanthandel - Ingen handel på kredit
  6. Politisk och religiös neutralitet
  7. Upplysning

Externa länkar


Coop Norden AB
Dotterbolag
Coop Sverige | Coop Norge | Coop Danmark
Konsument-kooperativ
Kooperativa Förbundet | Coop NKL | FDB Danmark
redigera
Personliga verktyg
På andra språk