Konstruktivism (filosofi)
Från Rilpedia
Konstruktivism avser inom filosofin uppfattningen att verkligheten eller kunskap och uppfattning om den inte är objektivt existerande, utan
konstruktioner utförda av subjekt. Konstruktivismen pekar på möjligheten till förändring och frigörande från olika typer av hegemoniskt sanktionerade könsidentiteter. Det är en parallell till den rättsfilosofiska strömningen rättspositivism.
En av de främsta företrädarena för den epistemologiska konstruktivismen var Roland Barthes, och den kom att spela en avgörande roll för semiotiken. Från filosofin övergick den till sociologin, där strömningen kallas social konstruktivism. Gemensamt för dessa är att anse att allmänbegrepp och värden är konstruktioner, det vill säga att sådant som "kvinna", "god", "rätt", "kärlek" och "makt" är skapade idéer som saknar reell betydelse, jämför värdenihilism. Konstruktivisterna fokuserade på processerna när meningen skapas. Enligt Friedrich von Hayek grundas själva vetenskapen sociologi på en konstruktivism, se nedan.
Kritik
Två framstående kritiker av konstruktivismen är Karl Popper och Friedrich von Hayek. Popper har skrivit om konstruktivism i The logic of Scientific discovery och The open society and its enemies. Hayek härleder konstruktivismen i Det stora misstaget till rationalismen och ytterst till Rousseaus Du contrat social och menar att Rousseaus idé om folkviljan är fiktiv, alltså en konstruktion, och att idén om frihet kan tolkas som att människan ska övergå till ett samhälle styrt av djuriska instinkter. Rousseau gav med sina idéer förnuftsargument till att göra uppror mot traditionen och kulturen. Hayek menar att konstruktivism är mest framträdande hos socialister, och att ämnet sociologi "nästan skulle kunna kallas en socialistisk vetenskap", men har även uppsnappats av liberaler. Konstruktivismen är ett missbruk av förnuftet, anser Hayek, och leder till att mänskliga institutioner feltolkas och missbedöms. Att omskapa en etik bevisad av förnuftet som Auguste Comte föreslår, eller omskapa ett samhälle eller människan som den sociala ingenjörskonsten, avvisar Hayek: moral och kultur behöver inte rättfärdigas på annat sätt än att se dem som tradition. Till konstruktivism för således Hayek även rättspositivism.
|
||||||||||||||||||||||||||
