Knut Oscar Broady

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Knut Oscar Broady, född i Uppsala 28 maj 1832, död 13 mars 1922 i Stockholm. Militär, baptistpastor och den första rektorn för Betelseminariet.

Innehåll

Livsbana

K.O. Broady emigrerade, efter någon tids tjänst som underofficer vid flottan, 1854 till USA.

Han anslöt sig 1855 till baptistsamfundet och studerade vid Madison university (nuvarande Colgate University) i staten New York och tog examen 1861.

Såsom kapten, överste och slutligen brigadchef (1864) i general Grants armé, deltog han i inbördeskriget. Han deltog bland annat i slaget vid Gettysburg och han sårades två gånger.

Efter att i två år ha varit pastor och föreståndare för en baptistförsamling, återvände Broady, på kallelse av det stora baptistmissionssällskapet i Boston, 1866 till Sverige och trädde i spetsen för det i Stockholm öppnade Betelseminariet. Broady var seminariets förste rektor och kom att ha den positionen till 1906. Broady var sedan stiftandet 1881 ordförande i "Föreningen Betelseminariet", i Stockholms missionsförening (sedan 1866), samt i Svenska baptistmissionens förvaltningskommitté. Under 20 år predikade han i Stockholm varje söndag och deltog 1876-1886 livligt i den nykterhetsrörelse som utgick från Hoppets här. Även på resor i Sveriges gjorde han sig känd som en framstående talare. 1880 var han en av de svenska delegaterna vid söndagsskolans hundraårsjubileum i England.

1877 promoverades han till teologie doktor vid Madison-universitetet.

Lärofrågor

Broady var en omtyckt lärare och predikant som hade stor betydelse för det då unga Baptistsamfundet. Som rektor för pastorsutbildningen hade Broady stor inverkan på den tidiga baptiströrelsens teologi. Till Sverige hade baptismen kommit 1848 med ett ursprung i kontinental baptism och svensk lutherdom. Genom Broady och i viss mån genom Anders Wiberg, kom inflytande från den ofta mer reformerta amerikanska baptismen. Broady publicerade inte mycket, så det är svårt att göra en bedömning av det teologiska innehållet i hans lära. Det förekommer dock anklagelser om villomeningar, vilket skulle röra sig om följande:

  • Han skall ha varit otydlig fällande existensen av änglar: "änglarna, utropade översten, vilka äro de? De äro Guds ord! Guds ord, som komma till människorna med vederkvickelse och tröst." [1]
  • I eskatologin skall han ej ha "trott på en personlig Jesu Kristi andra tillkommelse". [2]
  • John Wahlborg, baptistpastor och student under Broady, menar att Broady kanske hade lite underliga tolkningar om Bibelställen som rör Jesu återkomst, men att trots dessa tolkningar "så är ju i och med den samma ingalunda läran om en Jesu Kristi bokstavliga och andra tillkommelse ingalunda förnekad". [3]

John Wahlborg konstaterar att "En osläcklig kärlek till Gudsordet och en orygglig tillit till dess frälsningskraft voro de drag, som kännetecknade Broadys skrifttolkningar. Det ges uppfattningar av vissa bibelns framställningar, vilka skulle kunna kallas speciellt broadyanska, men det är anmärkningsvärt, att dessa endast i mycket ringa grad vunnit burskap bland de från seminariet utgångna församlingslärarne." [4]

Externa länkar

Se även

Referenser

  1. I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 9 (1924) John Wahlborg hämtad 24 Juli 2008
  2. I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 9 (1924) John Wahlborg ] hämtad 24 Juli 2008
  3. I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 9 (1924) John Wahlborg hämtad 24 Juli 2008
  4. I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 5 (1924) John Wahlborg hämtad 24 Juli 2008

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Broady, Knut Oskar, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg