Från Rilpedia

Knivjunkare var benämningen på de orosmakare som härjade i Sydösterbotten i slutet av 1700- och stora delar av 1800-talet. Bland knivjunkarna var slagsmål vanliga och det hände ofta, t.o.m. på begravningar att någon kunde bli knivstucken. Knivjunkarna höll ofta på med hasardspel, stölder och nattlopp. Knivjunkarna härjade värst i Lappo ådals nedre del, såsom i Vörå, Kauhava, Ylihärmä och Alahärmä.

Knivjunkarna kom från alla samhällsgrupper. Bland de dömda fanns bland annat bönder som drängar och torpare och livegna. Bönder var ofta ledare för gängen. Knivjunkarna var vanligtvis fruktade och respekterade och man slogs ofta för sin ära. Inget eller ingen fick rädas när "riktiga" män slogs. Det var ofta svårt att få knivjunkarna dömda eftersom få vågade vittna emot dem - de som vittnat försvann ofta. ^[1][2]

Kända knivjunkare

• Antti Isotalo och Antti Rannanjärvi

Externa länkar

• Historia om knivjunkare
• Knivjunkarna, häjyt, "de elaka"
• Personligt möte med en av knivjunkarna

Referenser

1. ↑ Paulaharju, Samuli: Härmän aukeilta, WSOY 1947, ISBN 951-0-20917-1
2. ↑ Pietiläinen, Timo: Kauhavan historia 1. Kivikaudesta kaupungintaloon, Saarijärven Offset Oy 1999, ISBN 6418616130570