Kalix
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om tätorten Kalix. För kommunen Kalix, se Kalix kommun.
| Kalix Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Norrbotten | |||
| Län | Norrbottens län | |||
| Kommun | Kalix kommun | |||
| Församling | Nederkalix församling | |||
| Folkmängd(2004) | 7 340 invånare | |||
| Area(2004) | 737 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
Kalix är centralort och en tätort i Kalix kommun. Omkring hälften av kommunens 17 300 invånare bor i tätorten.
Centralortens största sevärdhet är den senmedeltida stenkyrkan, som är Sveriges nordligaste. Kalix centrum, tidigare präglat av idyllisk trähusbebyggelse och med stadsplan av den kände arkitekten Per Olof Hallman, har sedan 1960-talet genomgått en stor omvandling. Kalix ligger 5 mil från finska gränsen och känner av de affärsmöjligheter som IKEA-bygget betytt för Haparanda.
Stora privata företag i eller nära tätorten Kalix är Billerud Karlsborg AB (1 mil öster om Kalix), Part AB, Kalix Tele 24 AB, Silja Line/Tallink AB och Rolfs Såg och hyvleri AB.
Haparandabanans nya sträckning kommmer att gå via Kalix.
På finska heter Kalix Kainuu och på meänkieli Kainus. Orten är dock traditionellt svenskspråkig men har sedan 1960-talet en betydande sverigefinsk och meänkieli-talande befolkningsminoritet.
Orten har tillkommit förhållandevis sent då en numera försvunnen kyrkstad utvecklats till ett kommuncentrum.
Innehåll |
Kommunikationer
Vägar
Kalix genomkorsas i öst-västlig riktning av E4.
Buss
Dagliga avgångar, lokaltrafik. Norrlandskusten trafikerar här med linje 100 Sundsvall - Haparanda
Flyg
Luleå Airport, Luleå Kallax Flygplats, ligger ca 8 mil sydväst om Kalix i Luleå kommun.
Historia
Redan för flera tusen år sedan kom de första människorna hit till trakterna runt Kalix. Då rörde det sig dock troligtvis bara om enstaka vandringsmän på genomresa, idag kommer människorna hit för att stanna. Cirka 4 500 f. Kr. började klimatet förbättras, djur och växter spreds norrut vilket gjorde det möjligt att leva i området. I takt med att landhöjningen fortsatte, vandrade människorna söderut längs älven. Dessa halvnomadiserade stammar av samiskt ursprung gav älven namnet "Kalasätno"- den kalla älven.
Socknen
Kalix omtalades första gången som socken år 1482. I olika handlingar daterade före 1543 och i jordeböcker efter 1543 finner man namn som Caliss, Kaliss, Calixe, Calix och Neder Kalix. En speciell namnform förekommer på den karta "Carta marina" som år 1539 gavs ut i Venedig av Olaus Magnus. Vid Kalixälvens mynning hade en kyrkobyggnad ritats in och ortens namn angetts till "Chalis". Detta är dock enda gången denna stavning förekommer.
Handelsplatsen
I Kalixbygden fanns varor som lockade köpmän söderifrån att segla hundratals mil redan på 1000-talet. Kalixbönderna tycks ha varit skickliga affärsmän redan i gamla tider. Carl von Linné och hans ”lärjunge” Lars Montin besökte Kalix marknad 1732 och 1749, Montin beklagade sig då över Kalixböndernas köpslående med borgarna, vilket gav dem själva bra priser på smör och tjära, men drev upp inflationen i Stockholm. I nutid utvecklas Kalix i takt med Haparanda och IKEAs varande; kommunen har på senare år byggt en ny galleria för att kunna erbjuda genomresande turister handlingsmöjligheter under ett tak.
Byar och gårdar
Bebyggelsen under medeltiden låg i strandnära lägen efter älvdalen och i kustbandet. År 1543 fanns 27 byar och 142 gårdar i nuvarande Kalix kommun. Människor levde av jordbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Resurser i skogen och älvarna gjorde handeln betydelsefull. Under bondetiden (ca 1540–1840) var Sverige ofta indraget i krig. Det mest kännbara kriget för Kalixbygden var kriget 1808-1809. Genom fredsslutet förlorade Sverige hela Finland till Ryssland och den nya gränsen drogs längs med Torneå älv. Kapitulationen i Kalix Under åren 1808-1809 låg Sverige och Ryssland i krig mot varandra. Den vapenvila som något missvisande är känd som ”Kapitulationen i Kalix” skrevs i själva verket under i Säivis av den ryske befälhavaren samt i Månsbyn av den svenske; gården är för övrigt i bruk än idag. Bebyggelsen spreds under denna period; 51 nybyggen tillkom mellan 1737 och 1812.
Skeppsbyggeriet
Under 1700-talet blev Kalixbygden något av centrum för skeppsbyggeri. Sjöfarten har spelat en stor roll i Kalixbygdens historia men fortfarande var jordbruket och boskapsskötsel de viktigaste näringarna, också fisket var betydelsefullt. Byarna hade sina egna delar av älven för fiske av lax och sik. Löja och strömming fångades i kustbyarna. En del av fiskefångsterna exporterades söderut, liksom sälspäck, tjära och produkter från boskapsskötseln. Omkring 1660 började man bryta och bearbeta malm. Kalix kopparbruk anlades vid Moån söder om Bodträsk. I slutet av 1700-talet togs Björkfors bruk i användning och vid Törefors startades ett järnbruk 1801.
Sågverken
1840 - till nutid Sågverksindustrin fick stor betydelse och i Kalix kommun anlades en rad sågverk: Karlsborg, Ryssbält, Nyborg, Båtskärsnäs, Axelsvik, Ängören, Bergholmen, Törefors och Fortuna. Samhällen växte upp kring sågverken.
Militären
Försvarsmötena på Näsby hed gjorde Kalix till en militär centralort under 200 års tid. Detta gjorde att kunniga människor kom med nya idéer till trakten vilket kom att få stor ekonomisk och kulturell betydelse för hela bygden.
Centralorten
Under 1800-talet växte centrala Kalix eftersom hantverkare och köpmän etablerade sig omkring kyrkstaden som tidigare hade få bofasta. Under 1930-1940-talet började den moderna, sammanhållna bebyggelsen i centralorten ta form. Under framförallt 1970-1980-talet exploderade den offentliga utbyggnaden av skolor, daghem, serviceboenden och fritidsanläggningar både i centralorten och i byarna. I centrala Kalix byggdes framförallt affärscentra och flerfamiljshus och nya villaområden började poppa upp som svampar ur jorden.
IT- kommunen
Under året 2001 startades ett pilotprojekt i Gammelgården, en av byarna i Kalix genom egen regi och arbetskraft grävde ned fiberoptik till större delen av hushållen i byn. Genom olika satsningar såsom folkomröstningar angående kommunalskatten utsågs år 2002 Kalix till Sveriges första IT-kommun.
Största arbetsgivarna
| Arbetsgivare | Antal anställda |
|---|---|
| Kalix kommun Offentlig arbetsgivare | 1 712 |
| Kalix sjukvårdsförvaltning Offentlig arbetsgivare | 489 |
| Billerud Karlsborg AB Papper och massaindustri | 430 |
| Part AB Prefabricerade badrum | 242 |
| Kalix Tele 24 AB Tjänsteföretag, callcenter | 131 |
| Samhall AB Servicepartner, elektronikprod | 125 |
| Silja Line/Tallink AB Rederi, tjänsteföretag | 89 |
| Rolfs såg och hyvleri AB Såg-och trävaror | 80 |
| HT Svarv AB Tillverkning | 69 |
| Borö pannan AB Ackumulatortankar | 66 |
| MedHelp AB Sjukvårdsrådgivning | 57 |
| Kalix Naturbruksgymnasium Utbildning | 50 |
| Johannisbergs ungdomshem Ungdomsvård | 43 |
| Coop Forum Livsmedel | 41 |
| Polismyndigheten i norrb. Polis | 38 |
Se även
Källor
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2004
- ↑ Faktafolder om Kalix
- Kalix historia, Kommunens officiella webbplats, Kalix.se
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kalix
- Turistinformation
- Fakta på Kalix webbplats
- Kalix
- Faktafolder om Kalix
