Kaknästornet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°20′6″N 18°07′37″O / 59.335, 18.12694

Kaknästornet i kvällssol på hösten 2005.
Foto: Holger Ellgaard

Kaknästornet ligger på Ladugårdsgärdet i Stockholm och är centrum i radio- och TV-nätet för Teracoms radio- och TV-trafik i Sverige. Namnet kommer från Kaknäs, en av fyra kungsgårdar som låg här.

Innehåll

Byggnaden

Kaknästornet började uppföras 1963 som länktorn för radio- och TV-sändningar, och invigdes 12 maj 1967 av dåvarande kommunikationsminister Olof Palme samt borgarrådet Hjalmar Mehr.[1] Tornet har en höjd av 155 meter (170 meter inklusive masten) och 34 våningar och är därmed en av norra Europas högsta byggnader. Tornet ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos, samt konstruerades av Sven-Olof Asplund. Väggarna i bottenvåningen är utsmyckade i emaljerad koppar av konstnären Walter Bengtsson.

Kaknästornets plansnitt är en kvadrat som möter kvadratiska plattformarna för antenner och restaurang- och utsiktsdelen, dessa är vridna i en 45 graders vinkel mot tornkroppen. Detta ger en intressant skuggeffekt. Tornet är gjutet i glidformsteknik (där betongformen följer uppåt med tornets växande höjd) och gjutningen utfördes med hög precision, i betongytan finns svaga reliefmönster inarbetade, som dock inte syns från längre avstånd. Reliefmönstren var betydligt djupare före den senaste renoveringen men fylldes delvis igen. Relieferna föreställer olika typer av videotestsignaler som användes i analog television. Restaurangens fönsterytor är belagda med en tunn guldhinna, för solavskärmningens skull. Vid tornets bas finns en övervakningscentral som byggdes 1991 för Televerket. På den 32:a våningen, alltså taket står en fackverksmast på vilken man satt olika radiolänkantenner avsedda för Teracoms kunders datatrafik. Dessutom finns en länkantenn för rundradio och TV-data direkt till Nackamasten i Nacka, som sänder över Stockholmsområdet.

Publik verksamhet

Mot en avgift kan allmänheten åka upp till 30:e våningen och se utsikten över Stockholm med närförorter samt mellersta innerskärgården vid klart väder. Från våning 30 går trappor upp till våning 31, där en inburad uteplattform med kikare finns. På tornets 28:e våning finns restaurang, café samt en liten bar.

När Kaknästornet öppnades 1967 slog man rekord bland besöksattraktionerna i Stockholm, och var under flera år den mest besökta turistattraktionen i konkurrens med Skansen.[källa behövs] Entrén drevs av Stockholms Turisttrafikförbund, sedermera Stockholm Information Service, sedermera Stockholm Visitors Board. I anslutning till entrékassan låg en turistbyrå, som var filial till huvudkontoret i Sverigehuset. Filialen skötte även den centrala hotellbokningen över telefon under kvällar och helger när de andra filialerna var stängda. Turistbyrån skötte också kiosk och souvenirförsäljning, och var återförsäljare åt Hologrammuséet på Drottninggatan. I början av 2000-talet inleddes dock processen att lägga ner alla turistbyråfilialer i Stockholm, och Kaknästornets entré lades ut på privat entreprenad.

Teleteknik

Kaknästornets teletekniska utrustning har kontinuerligt anpassats till modern kommunikationsöverföring. Under de senaste åren förefaller de stora parabolantennerna på antennvåningarna ha försvunnit allt mer, men så är inte fallet. I och med att utrustningen miniatyriserats och rörbestyckad utrustning ersatts med transistorutrustning har antennenheternas verkningsgrad ökat så att själva antennytan kunnat krympas så att de inte längre syns från marken. De stora antennerna vid tornets fot (Skyport Kaknäs)är Teracoms upp- och nedlänkar till och från TV-satelliter och videoöverföringar till andra distributionsbolag (kontribution).

Från Kaknästornet styrs och kontrolleras alla förbindelser och sändare i Teracoms länk- och sändarnät i Sverige. Även det mesta av satellitkommunikationen går via satellitstationen "Skyport Kaknäs". Kaknästornet är inget sändartorn för publika sändingar, utan enbart en centralnod i Teracoms landsomspännande länk- och optofibernät, som används för distribution av rundradio och TV-sändningar till landets alla sändarstationer. En stor del av länkarnas kapacitet används också för dataöverföring åt kunder. Från Kaknästornet distribueras bland annat program från SVT, SR, TV4, UR, närradio och reklamfinansierade lokalradiostationer. Allt detta sköts av Teracom med ca 70 anställda.

Källor

  1. Panorama 67 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1967 s. 124

Tryckta källor

Litteratur

En omfattande beskrivning av tornets och Teracoms arbete och funktion finns i artikeln:

  • "Teracom strålar ut radioprogrammen" av Jörgen Städje i Nätverk & Kommunikation 2001/18 (IDG AB).

Externa länkar

Personliga verktyg