KBS-3
Från Rilpedia
KBS-3 är Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod där för att ta hand om det använda kärnbränslet. Projekt KärnBränsleSäkerhet (KBS) startades 1976 för att leva upp till villkorslagens krav. Lagen krävde att kärnkraftsföretagen skulle visa att det använda kärnbränslet kunde hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt, för att de sex sista reaktorerna i kärnkraftprogrammet skulle få tas i drift.
Projektet rapporterades i tre delar:
- KBS-1 behandlade slutförvaring av upparbetat kärnbränsle.
- KBS-2 var den första beskrivningen av direktdeponering av kärnbränsle.
- KBS-3 var en andra och mer djupgående redovisning av ett system för slutförvaring.
I KBS-3 metoden ska det använda kärnbränslet placeras i en kapsel av gjutjärn och koppar. Kapseln bäddas in i bentonitlera på 500 meters djup i det svenska urberget. Fyra barriärer ska i KBS-3 metoden förhindra det utbrända kärnbränslet att nå geosfären:
- Bränslet består till allra största delen av urandioxid. Fissionsprodukter, aktinider och aktiveringsprodukter är inkorporerade i urandioxidmatrisen och för att de ska kunna frigöras måste urandioxiden lösas upp. Vid de redoxförhållanden som råder på 500 meters djup har urandioxiden mycket låg löslighet. [1]
- Kopparkapseln anses vara mycket kemiskt stabil vid de förhållanden som råder på 500 meters djup. Livslängden på kopparkapseln har beräknas vara längre än 100 000 år. [2]
- Bentonitleran har två egenskaper som gör den lämplig som barriär. När bentonit kommer i kontakt med vatten sväller den. Eftersom det inte finns någon plats att svälla kommer den istället att bli mycket kompakt med svälltryck över 50 bar[3]. All transport till och från kapseln kommer därmed att begränsas till diffusion.
- Urberget. Transport av radionuklider sker i vattenförande sprickor och genom s.k. matrisdiffusion, dvs genom graniten. De allra flesta radionuklider från djupförvaret sorberas hårt till mineralytor, vilket kommer att sänka transporthastigheten avsevärt.
Under 2008 publicerade forskare på KTH under ledning av Peter Szakálos nya rön om att koppar korroderar även i de anoxa förhållanden som råder vid djupförvaringen. Om dessa rön visar sig vara sanna innebär det att kopparkapslarna inte kan erbjuda det skydd som man tidigare antagit.
Källor:
- ↑ D.W. Shoesmith, J. Nucl. Matter. 282 (2000) 1.
- ↑ F. King, L. Ahonen, C. Taxén, U. Vuorinen and L. Werme:Copper corrosion under expected conditions in a deep geologic repository, SKB-TR-01-23, 2001
- ↑ FUD-program 2008, SKB
Externa länkar
|
|||||||||||||||||
Denna artikel om energi, energiteknik eller termodynamik är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
