Kaliningrad

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Königsberg)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kaliningrads stadsvapen.

Kaliningrad (ryska: Калининград; polska: Królewiec), fram till 1946 benämnt Königsberg, är en stad i den federala regionen Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön.

Under namnet Königsberg var staden tidigare huvudstad i den tyska provinsen Ostpreussen.

Kaliningrad har 421 678[1] invånare (1 januari 2008).

Innehåll

Historia

Königsberg är en gammal tysk hansestad, som grundades 1255 av den tyska orden och uppkallades efter den tjeckiske kungen Ottokar II av Böhmen, som deltog i ett korståg mot balterna i trakten.

Staden blev huvudstad i hertigdömet Preussen, som 1618 ingick personalunion med Brandenburg under ätten Hohenzollern. 1701 blev Preussen-Brandenburg utropat till kungariket Preussen.

Königsberg blev ett centrum för kunskap och utbildning. En av stadens söner, den ledande matematikern och astronomen Johann Müller, (1436-1476), tog sig stadens latinska namn, "Regiomontanus". Andra berömda söner är matematikern Christian Goldbach och filosofen Immanuel Kant. År 1736, beskrev matematikern Leonhard Euler problemet med Königsbergs sju broar, som senare blev den matematiska grenen topologi.

Königsberg var huvudstad i provinsen Ostpreussen fram till 1945.

Staden blev under andra världskriget fullständigt lagd i ruiner. Efter andra världskriget ockuperades Königsberg av Sovjetunionen. Stadens invånare blev fördrivna och många mördades av Röda armén [källa behövs], som på så sätt hämnades Nazitysklands framfart i öster. År 1946 blev regionen en del av Ryssland och Sovjetunionen och namnändrades till Kaliningrad efter Michail Kalinin. Kaliningrad var fram till Sovjetunionens fall huvudbas för den sovjetiska Östersjöflottan.

Det gamla kungaslottet skadades svårt under kriget och revs sedan av ryssarna (liksom kejsarslottet i Berlin, en hämnd för kriget). Ett stadshus av betong byggdes senare på platsen; dock avbröts bygget på 1980-talet och färdigställdes inte förrän 2005.

Åren 1996-2006 byggdes en ny stor katedral, Kristus-Frälsarens katedral, den första större ryska kyrkobyggnaden i Kaliningrad, som blir den näst största i Ryssland.

Slaget om Königsberg

Slaget vid Königsberg hade sin sista strid mellan 6-9 April 1945

Frihandelszon

Kaliningrad är en frihandelszon. Regionen har speciella avtal med de baltiska staterna för att den ryska inrikestrafiken ska fungera. Här pågår omförhandlingar på grund av att Polen och Litauen har gått med i EU, vilket komplicerar bilden för Ryssland. Numera krävs till exempel visum för ryssar till Litauen, vilket inte krävdes tidigare.

Stadsdistrikt

Kaliningrad är indelad i fem stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[2] Invånarantal 1 januari 2008[1]
Baltijskij 68 664 66 660
Leningradskij 152 541 150 453
Moskovskij 85 507 82 892
Oktiabrskij 43 252 43 081
Tsentralnyj 80 039 78 592
TOTALT 430 003 421 678

Framträdande personer från Königsberg/Kaliningrad

Källor

  1. 1,0 1,1 Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
  2. Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda , invånarantal för Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. (Excelfil)

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg