Från Rilpedia

Jørgen Engebretsen Moe, 1813-1882, var en norsk författare, folkminnesforskare, etnolog och biskop.

Moe föddes i Hole-bygden, nära Hønefoss i Buskerud. Han nedtecknade och sammanställde tillsammans med Per Christian Asbjørnsen folksagorna i Norske folkeeventyr under 1840-talet. De två hade träffats första gången 1827 och blivit nära vänner. Av allt att döma läste Moe Bröderna Grimms Kinder- und hausmärchen 1836. Året därefter påbörjade han insamlingsarbetet, som dock drog ut på tiden. Efter att två gånger ha tilldelats universitetsstipendium kunde Moe göra två resor i Norge. Den första, 1846, gick till Hardangerområdet över Voss och vidare ner genom Hallingdalen. 1847 reste han i Telemark och Setesdalen. Stipendiemedlen drogs in 1850 och Moe avslutade sitt insamlingsarbete.

Den första samlade utgåvan av folksagorna förelåg 1851-1852. Sagorna utgavs utifrån idén att de inte fick bearbetas, utsmyckas eller läggas poetiskt till rätta. Publiceringen innebar ett genombrott för dialektinslag i litteraturen. Därför är Norske folkeeventyr inte endast folkkär läsning, utan även en milstolpe i utvecklingen på väg mot ett eget norskt skriftspråk skilt från danskan. Norske folkeeventyr utgör också den litterära höjdpunkten i den norska nationalromantiken.

Från 1850-talet fick prästgärningen mer utrymme för Moe, vars karriär inom norska kyrkan blev lyckosam. 1875 vigdes han till biskop i Kristiansands stift, i södra Norge.