John Gielgud

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

John Gielgud, fotograferad av Carl Van Vechten

Sir John Gielgud, född 14 april 1904 i South Kensington, Kensington and Chelsea, London, död 21 maj 2000 i Wootton Underwood nära Aylesbury, Buckinghamshire, var en brittisk skådespelare.

Hans far, som var i aktiebranschen, härstammade från en polsk familj som invandrat till Storbritannien, och Gielguds farfars mor hade varit en framstående Shakespeareaktris i hennes hemland Litauen.

Utbildad vid Royal Academy of Dramatic Art framträdde Gielgud i många av de klassiska rollerna, inte minst som Shakespearetolkare, redan från sin debut år 1921 på Old Vic, i Henrik V. Han spelade huvudrollen i Hamlet mer än 600 gånger. Bl.a. gjorde han den på Kronborgs slott 1939. Förutom Hamlet gjorde han andra Shakespearetolkningar såsom Macbeth, Shylock, Richard II, Julius Caesar, Prospero och Lear.

Gielgud adlades 1953.

Åren 1956-64 turnerade han över hela världen med sitt Shakespeare-collage, The Ages of Man, som bland annat framfördes i Göteborg 1964.

Gielgud medverkade även i ett stort antal filmer och TV-produktioner, bland annat i Falstaff (1966), Gandhi (1982), En förlorad värld (1981) och Krig och hågkomst (1988). Gielgud fick 1981 en Oscar för sin roll som betjänten Hobson i En brud för mycket.

Bland övriga filmer märks Mordet på Orientexpressen (1974), Elefantmannen (1980) och Flykten från Vatikanen (1983 - i rollen som påven Pius XII).

Självbiografin Early Stages kom ut redan 1938.

Han var aktiv upp i hög ålder och medverkade i sin sista film strax före sin bortgång.