John Foster Dulles

Texten från svenska Wikipedia

Dulles var utbildad jurist och deltog vid fredsförhandlingarna i Versailles 1919 efter första världskriget under sin morbror, dåvarande utrikesministern, Robert Lansing. Han var utrikespolitisk rådgivare till Thomas E. Dewey som var republikansk presidentkandidat 1944 och 1948 och var amerikansk delegat vid Förenta nationerna 1946, 1947 och 1950.

Som utrikesminister förespråkade Dulles en aggressiv utrikespolitik och att uppdämningspolitiken, som president Harry S. Truman förordat, skulle ersättas med ett aktivt befriande (rollback). Han är även känd för att ha myntat begreppet massiv vedergällning. Han stödde 1953 störtandet av Irans premiärminister Mohammad Mosaddeq i en CIA-ledd kupp (som då leddes av hans bror Allen Dulles), Operation Ajax. Året därpå gav han sitt stöd till CIA:s Operation PBSUCCESS där Guatemalas demokratiskt valda president Jacobo Arbenz Guzmán störtades. 1954 var han också tongivande i grundadet av den sydostasiatiska och anti-kommunistiska militäralliansen SEATO där även USA ingick. Under Suezkrisen 1956 opponerade han sig kraftfullt mot Storbritannien, Frankrike och Israels angrepp på Gamal Abdel Nassers Egypten, vilket tvingade fram ett tillbakadragande. Han tvingades att avgå av hälsoskäl (cancer) i april 1959, dog en månad senare och är begraven på Arlingtonkyrkogården.

Allmänt

Har fått huvudflygplatsen i Washington DC, Dulles International Airport, uppkallad efter sig. Flygplatsen invigdes 1962, tre år efter Dulles död.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Företrädare: Robert F. Wagner	Senator från New York 1949	Efterträdare: Herbert H. Lehman
Företrädare: Dean Acheson	USA:s utrikesminister 1953–1959	Efterträdare: Christian Herter

Denna artikel om en amerikansk politiker är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.