Från Rilpedia

Jean von Utfall, född 8 april 1681 i Göteborg, död 11 mars 1749 i Karlskrona, var en svensk sjömilitär.

von Utfall var 1697–1703 i utländsk sjötjänst, men sedan 1703 i svensk och avancerade under Stora nordiska kriget till kommendör 1715 efter sitt tappra förhållande i sjöslaget utanför Rügen 28 juli samma år. Han adlades 1716, varvid han lade von till sitt namn. På återväg från Haag, dit han skickats i ett uppdrag till Goertz, togs han 1716 på sjön till fånga av Tordenskjold och återfick friheten först 1719. Natten emellan 31 augusti och 1 september samma år lyckades han med 4 små galärer och några slupar i Tordenskjolds åsyn ta 9 fartyg från danska eskadern och införa dem som priser till Göteborg.

1722 utnämndes von Utfall till schoutbynacht. 1727 anförtroddes honom att i djupaste hemlighet sluta en traktat med Algeriet, för vilket ändamål han under namnet Claes Seeman i slutet på året avreste över Marseille, och 16 april 1729 slöts Sveriges första freds- och handelsfördrag med nämnda stat. Samma år blev han chef för Göteborgs amiralitet, 1736 vice amiral samt 1742 amiral och amiralitetsråd och chef för volontärregementet. Som befälhavare över stora flottan (16 linjeskepp, 5 fregatter m. m.) höll han i maj 1743 vid Hangö en rysk galäreskader instängd i Finska viken. Då denna eskader tycktes bakom den sedermera anlända ryska stora flottan vilja tränga sig ut i Östersjön, skred Utfall 7 juni till anfall på ryssarnas stora flotta. Men denna drog sig undan, följd av den svenska, och under den dimmiga natten lyckades galäreskadern komma förbi Hangö samt förena sig med de ryska galärerna vid Åland, varefter den svenska kusten låg öppen för ryssarnas härjningar.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Utfall, Jean von, 1904–1926 ^(Not).