Jakobinmössa
Från Rilpedia
- Genvägen WP:GP omdirigerar hit. För grundprinciperna, se WP:G.
 |
Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Neutral utgångspunkt". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan. |
 |
Denna sida i ett nötskal: För att en artikel ska kunna räknas som neutral enligt NPOV måste den skrivas ur ett perspektiv som är internationellt. Svenskspråkiga Wikipedia, även kallad Svenska Wikipedia, är en språkversion av Wikipedia, språket är alltså svenska men encyklopedins artiklar ska inte enbart utgå från nationalstaten Sverige. |
Eftersom Wikipedia har målet att vara ett universellt uppslagsverk, ska det skrivas från en neutral utgångspunkt vilket i stor utsträckning även omfattar eventuellt nations- eller regionsperspektiv. Eftersom detta är Wikipedia som skrivs på det svenska språket, ska det enda kravet för att kunna tillgodogöra sig en artikel vara kunskaper i svenska.
|
De flesta av svenskspråkiga Wikipedias användare har svenska som modersmål, och huvuddelen bor i Sverige, och därför blir det lätt att artiklar skrivs utifrån ett Sverige-perspektiv, där dess nation, historia och kultur ofta ses som norm. Svenskspråkiga Wikipedia är dock inte (bara) en encyklopedi om Sverige eller svenskar, utan en encyklopedi på det svenska språket (som för övrigt även är ett av Finlands officiella språk). Därför ska artiklar skrivas ur ett globalt perspektiv och företeelser som inte är starkt kopplade till den svenska språkzonen bör också ges motiverat utrymme. Man bör även tydligt markera när något handlar om Sverige, precis som med övriga länder, och inte förutsätta att läsaren är svensk eller befinner sig i Sverige.
Globalt perspektiv handlar inte om att radera information med anknytning till den svenskspråkiga zonen bara för att dessa artiklar ännu inte beskriver lika mycket om situationen i andra delar av världen, liksom en stubmall inte påvisar att artikeln bör raderas. Artiklar och ämnen med för starkt fokus på förhållanden i Sverige bör istället utökas med information om förhållanden i andra regioner, som kan vara relevanta för ämnet, då det också borde intressera svenskspråkiga läsare. Om artiklarna skulle bli långa; kan de delas upp i flera artiklar om det aktuella ämnet utifrån olika länders perspektiv, Norge, Kenya, Sverige, USA och så vidare.
Man bör dock minnas att det inte är konstigt att en encyklopedi som främst skrivs av svenskar åtminstone till en början har ett fokus på just Sverige. Att det redan finns artiklar som är Sverige-centrerade är inte en ursäkt för att skriva fler artiklar ur den synvinkeln, av samma anledning som att det inte är någon ursäkt att skriva dåliga artiklar eftersom sådana redan finns. Det finns heller inte, som nämnts ovan, någon ursäkt till att radera specifikt material om Sverige bara för att det inte finns information om något annat land. Om informationen om ett specifikt land, oavsett vilket, tar upp otillbörligt mycket plats i en artikel kan den lämpligen flyttas ut till en underartikel.
Relevanskriterierna är naturligtvis desamma oavsett land, så en verifierbar artikel om Sveriges mästare i till exempel bowling är lämpligen lika relevant som en artikel om Kinas mästare i samma sport, såvida de inte är relevanta även för andra meriter.
Mallen {{Global}} kan användas för att markera artiklar som behöver bearbetas för att få ett globalt perspektiv. Artiklar som markerats på detta vis återfinns i Kategori:Rilpedia:Globalt perspektiv.
Kännetecken för globalt perspektiv
- Företeelser som inte har huvudsaklig anknytning till Sverige beskrivs först utifrån hur de i allmänhet ter sig i världen. Särskilda avsnitt för olika länder kan finnas. Avsnitten för länderna skrivs vanligtvis i bokstavsordning efter vad länderna heter på svenska, och inte nödvändigt med Sverige först. Indelningar som ställer Sverige eller "vårt land" mot "utlandet"/"utomlands" eller "andra länder"/"internationellt" (undantaget givetvis när det verkligen handlar om relationer mellan länder) undviks, liksom formuleringar som "Sverige-världen" eller "Finland-världen".
- Svenska eller finländska företeelser beskrivs uttryckligen som sådana och sorteras i kategorier som nämner dessa länder, och skiljer sig alltså inte över huvud taget från hur andra länder behandlas.
- Årstidsangivelser görs på ett sätt som inte kan missförstås, till exempel avser "sommaren 2007" helt olika tidsperioder på norra och södra halvklotet, och begrepp som början, mitten och slutet av 2007 är därför ibland att föredra, men dessa ord är inte helt utbytbara: "slutet av sommaren 2007" är till exempel inte liktydligt med "mitten av 2007". Lokala företeelser kan beskrivas med tidsangivelser i lokal tid, som "vår", "sommar" etcetera. Sålunda har skolbarnen i Sverige sitt längsta lov på sommaren och spring break i USA infaller på våren. För astronomiska eller liknande händelser används UTC. Högtider som infaller vid olika tider i olika delar av världen, till exempel julen och påsken, används inte som tidsmarkörer om det inte tydligt framgår vad som menas.
- Rotationsrörelser anges med orden medurs och moturs eftersom medsols och motsols är olika för halvkloten.
- Inga religioner eller religiösa samfund får omotiverat företräde framför andra.
- Datum skall anges enligt den gregorianska kalendern som är internationell standard - datum enligt lokala kalendrar kan anges vid sidan av gregorianskt datum i artiklar för händelser. För händelser som berör protestantiska och ortodoxa länder som bytt till den gregorianska kalendern senare än katolska används datum som i litteraturen, gärna med ett (gs) eller (ns) efteråt: "Drottning Kristina föddes 8 december (gs) 1626 och dog 19 april (ns) 1689". Namn på religiösa eller nationella högtider ersätter inte datum; till exempel är "25 december 1995" att föredra framför "juldagen 1995" såvida ämnet inte handlar om just jul.
Fördelar med globalt perspektiv
- NPOV följs.
- Personer som inte bor i språkzonen, men som ändå förstår svenska, får lättare att relatera till texten.
- Svenskspråkiga får lättare att sätta sina stater och nationer i jämförelse med andra.
- Det blir lättare att hitta information om globala förhållanden.
- Det blir lättare att överföra artikeln till Wikipedia på andra språk och översätta den.
Ämnesaspekter
Ämnen som matematik och naturvetenskap är inte särskilt nationsberoende och därför kommer det globala perspektivet ofta av sig självt.
I vissa ämnen, som juridik, är den akademiska verksamheten på svenska och motsvarande terminologi traditionellt centrerad till Sverige och Finland, och därför kan det vara svårt att anlägga ett globalt perspektiv så länge texten skall vara skriven på svenska, även om man bör vinnlägga sig om att i möjligaste mån åtminstone skriva om förhållandena i båda de länder där svenska språket används. När man skriver om förhållandena i andra länder än Sverige och Finland kan det bli nödvändigt att lämna nyckelbegrepp som fee simple oöversatta och se till att försöka beskriva de skillnader som finns gentemot de svenska termer som utgör de närmaste översättningarna. Viktigt då man skriver om juridik är också att tala om vilket lands lagar det rör.
Vissa fritidsbetonade ämnen som sport blir lätt Sverigecentrerade, medan andra som film och datorteknik i stället lätt får fokus på USA och andra engelskspråkiga länder. Detta eftersom svenskspråkiga massmedia ofta rapporterar på det viset. I enlighet med det globala prespektivet bör vi sträva efter att kompensera detta.
Fördelning av material
Materialet på Wikipedia är ojämnt fördelat mellan länder och språkområden. Det står i många artiklar mest skrivet om Sverige, mycket om Norden och engelskspråkiga länder, men relativt lite om utvecklingsländer. Jämvikt mellan olika delar av världen är ingen nödvändighet för globalt perspektiv, men det är önskvärt för Wikipedias trovärdighet och användbarhet.
Problem
- Risk för en upprepning av Sverige, Finland etcetera som för många som bor i dessa länder kan uppfattas som tröttsam.
- Svårigheter för svenskspråkiga skribenter att verkligen skriva utifrån ett globalt perspektiv.
Omdiskuterade frågor
- Ska de aktuella händelserna på huvudsidan rapporteras i ett globalt perspektiv?
- Ska svenska kungligheter, till exempel Carl XVI Gustaf, namnges utan sin nationalitet?
- Ska artiklar om namn, till exempel Lars, ha statistik om antal bärare i Sverige?
- Ska belopp i andra valutor än svenska kronor konverteras?
