Från Rilpedia

Jakob Gadolin, född 24 oktober 1719 i Strängnäs, där hans finländska föräldrar under stora ofreden uppehöll sig, död 26 september 1802 i Åbo, biskop, vetenskapsman och statsman.

Han började 1736 att studera vid Kungliga Akademien i Åbo^[1]där han 1745 blev filosofie magister och docent i matematik. 1753 utnämndes han till fysices professor och 1762 till teologie professor samt blev 1788 biskop i Åbo stift.

G. utgav flera arbeten i matematiska och naturalhistoriska ämnen, bl.a. Om Åbo slotts belägenhet över vattenbrynet (1751), Om Åbo stads belägenhet, bestämd genom observationer (1753) och Observationer om Veneris inträde i solen den 3 juni 1769, utförda vid Åbo (1769). Under G :s presidium utgavs 43 akademiska disputationer, 35 i filosofiska och 8 i teologiska ämnen. Såsom representant för prästeståndet i Åbo stift vid riksdagarna 1755-56, 1760-62 och 1771-72 gjorde sig G. bemärkt såsom en av hattpartiets mest nitiska medlemmar. Dock gick han till väga med mycken försiktighet och beskylldes till följd därav för bristande öppenhet. G. var närvarande även vid riksdagarna 1786, 1789, 1792 och 1800. I sin tids patriotiskekonomiska strävanden tog han livlig del; så var han till exempel en av Finska hushållningssällskapets grundläggare och valdes till dess förste ordförande.

Gadolin invaldes 1751 som ledamot nummer 127 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Företrädare: Jakob Haartman

Biskop i Åbo 1788-1802

Efterträdare: Jacob Tengström

Noter och hänvisningar

1. ↑ Kungliga Akademien i Åbo ska varken förväxlas med det svenskspråkiga Åbo Akademi eller finskspråkiga Åbo universitet, snarare är den ursprunget till Helsingfors universitet.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).