Jämkade uddatalsmetoden

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Den jämkade uddatalsmetoden används i Sverige vid fördelning av mandat vid riksdagsval, val till landstingsfullmäktige, val till kommunfullmäktige och val till Europaparlamentet. Metoden används också i Danmark och Norge. Den är en variation av uddatalsmetoden, men med en justering som gör att mycket små partier har svårare att få ett mandat. Metoden finns beskriven i vallagens 14 kapitel, 3 §.

Innehåll

Jämförelsetal

Enligt den jämkade uddatalsmetoden delas, liksom enligt den rena uddatalsmetoden, mandaten ut ett och ett. För att avgöra vilket parti som ska ha ett mandat beräknar man ett så kallat jämförelsetal för varje parti. För ett parti som inte har fått något mandat är dess jämförelsetal lika med dess röstetal delat med 1,4. I övrigt beräknas jämförelsetalen som vid uddatalsmetoden.

Exempel på fördelning av mandat

Fördelning av mandat, exempel. 5 mandat att fördela.
Röstetal Parti 1 Parti 2 Parti 3 Parti 4 Parti 5
Tot. 24 657 18 312 11 976 10 824 8 137
Jämf.tal 17 612,14 13 080 8 554,286 7 731,429 5 812,143
Ett mandat
8 219 13 080 8 554,286 7 731,429 5 812,143
Ett mandat
8 219 6 104 8 554,286 7 731,429 5 812,143
Ett mandat
8 219 6 104 3 992 7 731,429 5 812,143
Två mandat
4 931,4 6 104 3 992 7 731,429 5 812,143
Ett mandat
Summa mandat 2 1 1 1 0

I val till riksdagen fördelas de fasta mandaten med jämkade uddatalsmetoden. Även utjämningsmandaten fördelas mellan partier med samma metod. Fördelningen av utjämningsmandaten på valkretsar inom varje parti sker dock medelst uddatalsmetoden.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk